Webbfrågan
Tycker du att Sverige ska ha färre universitet?

84% 4% 10%
Antalet svar:105
Nästa nummer
Den 1 oktober

Hon får 11 miljoner för att studera hundgener
Foto: Denny Lorentzen
Hundgöra. EURYI-pristagaren Kerstin Lindblad-Toh ska leta sjukdomsgener. Hon är allergisk mot pälsdjur, men i forskningen används bara blodprov.
Genforskaren Kerstin Lindblad-Toh är en av 20 excellenta unga forskare som får det prestigefyllda forskningsbidraget EURYI i år. Det innebär elva miljoner kronor, fördelat över fem år, för att bygga upp en egen forskargrupp kring sjukdomsgener hos hundar – och människor.
– Det känns jättebra att få den här chansen. Ända sedan jag var barn har jag gillat att lägga pussel och det fortsätter jag med nu i min forskning, säger Kerstin Lindblad-Toh.

2005 blev Kerstin Lindblad-Tohs forskargrupp vid Broad Institute (ett forskningsinstitut i samarbete mellan MIT och Harvard i Boston) först i världen med att kartlägga hundens arvsmassa. Det visade sig att hunden har ungefär samma 20 000 gener som människan.

Letar sjukdomsgener

Genom att studera hundens gener kan man lista ut vilka gener som orsakar olika sjukdomar.

Det är precis vad Kerstin Lindblad-Toh tänker göra när hon nu flyttat hem till Sverige igen, som gästprofessor vid Uppsala universitet.
– Vi ska leta efter sjukdomsgener för cancer, epilepsi och autoimmuna sjukdomar som reumatism och typ1-diabetes.

Hund är en mycket användbar modell eftersom den har liknande sjukdomar som människan. (För att studera cancer hos möss måste man först injicera tumörer i dem.) Genom att alla hundraser avlats fram nyligen har de homogena arvsanlag, Dessutom har hundraserna en genstruktur som gör det lättare att hitta sjukdomsgener.

Enklare med hund

– Man behöver bara jämföra 25 000 markörer hos friska och sjuka hundar, mot 500 000 markörer hos människa, säger Kerstin Lindblad-Toh.

Vid kartläggningen användes en boxertik vid namn Tasha, som sedan jämfördes med ett tiotal andra hundraser för att hitta markörer för att kunna leta sjukdomsgener.

– Nu har vi gått vidare och gjort ett litet chip med dessa markörer vilket gör att vi kan få en bild av en hunds arvsmassa från bara ett litet blodprov.

I hennes forskargrupp, som samarbetar med veterinärer, läkare och molekylärbiologer, finns idag två doktorander. Med Förra året fick Uppsalaforskarna Anna Qvarnström och Örjan Carlborg som första svenskar ta emot bidraget.


Namn: Kerstin Lindblad-Toh.
Yrke: Gästprofessor på institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet.
Ålder: 37 år.
Familj: Maken Kai Toh, grafisk designer och ”malaysisk-kinesisk amerikan”, samt sonen Eric, 7 år.
Bostad: Villa i Uppsala.
Fritidsintressen: Fjällvandring, skidåkning, svampplockning, skärgården, resor… och pussel – just nu ett litet 500-bitars pussel med båtar på tillsammans med svärfar.
2007-09-03

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Forskning.se