Webbfrågan
Tror du att man kommer att hitta Higgs partikel?

56% 21% 21%
Antalet svar:60
Nästa nummer
Den 3 september

Linnés ”kollega” ansåg honom löjeväckande
Den franske naturforskaren George Louis Leclerc de Buffon ogillade sin svenska kollega…

Foto: Riksbanken
...Carl von Linnés sätt att begränsa växtriket genom förenklad klassificering. I dag är dock Linné mer värd.
En av Carl von Linnés argaste rivaler och motståndare var den samtida franske naturvetaren och naturalhistorikern George Louis Leclerc de Buffon.
Han ansåg Linnés systematik långsökt och bedräglig.
Linné och Buffon föddes samma år och på samma sätt som vi i Sverige i år firar Linnés födelse firar man i Frankrike Buffons. George Louis Leclerc de Buffon (1707-88) gjorde en framgångsrik karriär som vetenskapsman och naturvetenskaplig författare.

1734 blev han vid 27 års ålder medlem av Vetenskapsakademien. 1739 blev han föreståndare för den kungliga trädgården i Paris. 1753 blev han medlem av den franska akademien och dess ordförande 1760. Mellan 1749 och 1789 publicerade han sitt stora livsverk ”Histoire naturelle” i 36 volymer.

En av de mest lästa

Verket blev en stor framgång och Buffon var under 40 års tid den kanske mest lästa av 1700-talets franska filosofer och vetenskapsmän. Den som idag besöker Paris kan se Buffons staty mitt i den stora Jardin des Plantes som ligger på vänstra stranden inte långt från Notre Dame-katedralen.

Buffon och Linné är alltså två samtida och mycket inflytelserika naturforskare, men det intressanta är att deras arbeten på ett antal punkter står i mycket stark kontrast till varandra.

I förordet till sin Histoire naturelle är Buffon mån om att distansera sig från en viss botanist som han betecknar som en ”systematiker” och ”metodiker”. Denne person hade nämligen framfört den löjeväckande idén att man ska klassificera växtriket utifrån det antal ståndare och pistiller växterna har.

Avslöjar Linnés namn i en not

Buffon nämner inte sin motståndare vid namn, men i en not som är skriven på latin, i stället för på franska, förklarar han att det är Linné och dennes, som han säger, ”långsökta”, ”osäkra” och ”bedrägliga” system som avses. Linné, menar Buffon, har till och med stulit en del av sina idéer från en av Buffons företrädare i tjänsten som intendent vid den kungliga trädgården i Paris, nämligen den franske botanisten Joseph Pitton de Tournefort (1656-1708).

Men Linnés system är framför allt föraktligt av den anledningen att Linné velat införa fullständigt omotiverade klassificeringskategorier för beskrivningen av växtriket. ”Om inte allt detta”, skriver Buffon, ”vore framfört med en visst sken av mystisk ordning, och inlindat i grekiska och botanisk lärdom, skulle man varit så sen att påvisa det löjliga i en sådan metod?”

Begränsat antal kriterier

Vad Buffon uppenbarligen inte kunde acceptera var Linnés vilja att systematisera beskrivningen av växtriket med hjälp av ett begränsat antal kriterier. Enligt Buffon har Linné anammat den samtida vetenskapens olyckiga ambition att utifrån ett minimalt antal bedömningsgrunder upprätta vad man tror är ofelbara system.

Buffon ser dessa system som meningslösa eftersom de inte tillåter oss att redogöra för verkligheten så som den faktiskt framträder, men kanske också för att de omöjliggör en utifrån ett mänskligt perspektiv meningsorienterad beskrivning av verkligheten.

Linnés system är för Buffon ingenting annat än en abstraktion bestående av vetenskapliga termer vilkas inbördes förhållande är lika arbiträra som bokstavsordningen i alfabetet. Vad har latinska termer och abstraktioner med verkligheten att göra? Varför beskriva den så rika och vackra naturen efter ett begränsat system?

Egna arbetet kom att ifrågasattas

Det finns enligt Buffon en sann metod som varje vetenskapsman bör använda sig av och det är ”den kompletta beskrivningen och den exakta historien av varje enskild sak”. Buffon vände sig alltså mot den moderna, abstrakta och systematiskt arbetande naturvetenskapen.

Det vetenskapliga värdet av hans eget arbete kom också ganska snart att ifrågasättas, eftersom de metoder han förespråkade till viss del redan var föråldrade.


Fotnot: Se tidigare artiklar i serien "Lätt om Linné:
Linné: Malaria orsakas av lerpartiklar
Linné kunde gjort en Darwin
"Stenar alstras inte ur ägg"
Skicka iväg Linné!

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Forskning.se