Webbfrågan
Tror du att man kommer att hitta Higgs partikel?

56% 21% 21%
Antalet svar:60
Nästa nummer
Den 3 september

Foassen tvingas göra en ny postdok
Foto: Eva Barkeman
”Universiteten borde vara ärliga mot dem som vill göra akademisk karriär”, säger Stephan Hundertmark. ”Visst, säg att det är kul med forskning, men säg också att många inte kommer att lyckas. Kanske hälften tvingas göra något annat.”
Stephan Hundertmark har en forskarassistenttjänst i fysik vid Stockholms universitet. Men efter tolv år som forskare håller den akademiska karriären på att ta slut.
I maj flyttar han till Tyskland – för en postdok. Alternativet är arbetslöshet.
– Universiteten borde inte anställa foassar, om de inte tänker ge en fast anställning efteråt, säger han.
Efter doktorsexamen i Berlin och tre år som postdok i Kalifornien fick den tyske fysikern Stephan Hundertmark en forskarassistenttjänst vid Fysikum i Stockholm. Där har han jobbat i fem år med isteleskopet Amanda/Icecube (Se artikel i förrförra numret av Tentakel).

Men nu är den tidsbegränsade anställningen slut och Stephan Hundertmark har sökt pengar utan framgång.
– Efter foass söker man normalt en lektorstjänst eller en professur. Men det finns inga lektorstjänster att söka. På Fysikum utlyses en lektorstjänst per år, men det börjar 4-6 forskarassistenter per år. Det skulle behövas lika många nya lektorstjänster per år.

Besviken

Han är besviken men lugn när han berättar om sin situation, som han delar med många andra inom akademin. En svag ton av bitterhet lyser igenom resignationen.

Nu har Stephan Hundertmark fått en två-årig postdoktortjänst i Erlangen, utanför Nürnberg där han ska arbeta med en liknande neutrinodetektor som Amanda, fast i Medelhavets vatten i stället för i Sydpolens is.

– Det är ingen fast tjänst och det är inte bra betalt, men hellre det än att vara arbetslös.

Han har satsat allt på att bli professor, men nu är han 39 år och vill bilda familj. Då är en fast tjänst viktigare än en professur.

Svårt att övertyga företagen

– Det är lättare att få jobb inom industrin än i akademin, men även det är tufft. Jag har sökt både fysikerjobb och programmerarjobb, men det är svårt att övertyga företagen att man vill forska där efter 12 år inom akademin. Och det är jättehögt tryck. Ett 60-tal personer konkurrerar om varje jobb.

Det finns åtminstone fem gånger fler foassar än fasta lektorstjänster inom akademin. Det innebär att många kommer att försvinna ur systemet.

Tenure track på gång

Sven Mannervik, prefekt vid Fysikum, beklagar läget.
– Som det ser ut idag, med urholkade statliga anslag har vi bara möjlighet att ta hand om en bråkdel av alla foassar. Högskoleförordningen medger inte en automatisk fortsättning för foassar.
– Vi har diskuterat behovet av ”tenure track” på institutionen, så att man kan meritera sig till lektorat och inte vara så utlämnade till systemet som man är idag.

Från 2011, när 40-talisterna försvinner som pensionärer, hoppas Sven Mannervik kunna anställa två lektorer om året på Fysikum.

Men om man inte kan fastanställa foassar ska de inte hållas kvar i systemet i onödan, anser Stephan Hundertmark.
– Visst, det blir mindre forskning gjord utan foassar, men det är ett orättvist system. Vi går igenom systemet i hopp om en fast tjänst och arbetar hårt för att komma dit.


Fotnot 1: Bara två av fem foassar vid Fysikum i Stockholm är idag finansierade med fakultetsmedel. Övriga tre har medel från Vetenskapsrådet.

Fotnot 2: I november kommer Ann Numhauser-Hennings rapport om befattningsstruktur och karriärvägar inom akademin. Läs tidigare intervjuer med henne i Tentakel:
Tjänstestrukturen på väg att ändras
”Forskare måste få moderna vilkor”
2007-05-28

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Forskning.se