Webbfrågan
Har du varit inne i den virtuella världen Second Life?

8% 0% 91%
Antalet svar:48
Nästa nummer
Den 28 maj

Större basanslag – men i konkurrens
Foto: Eva Barkeman
Vilket universitet är bäst? Ungefär hälften av statsanslaget till forskning och forskarutbildning ska fördelas i konkurrens, menar regeringens utredare Dan Brändström.

Foto: Jonas Berggren
Dan Brändström ser ett konstruktionsfel i det akademiska systemet: ”Staten ser forskarutbildningen som en del av utbildningspolitiken. Därför måste staten också ta ansvar för finansieringen. Mål och medel inte hänger ihop dag.”

Foto: Analysenheten, Vetenskapsrådet
Fakultetsmedlen har urholkats i och med de ökade externa medlen. (Klicka på bilden för en större version.)
Färre universitet. Och ett enda statligt anslag till både utbildning och forskning, där hälften är konkurrensutsatt.
Det är några av Dan Brändströms tankar i den pågående resursutredningen för universitet och högskolor, på uppdrag av regeringen.
Idag står externa finansiärer för hela 54 procent av universitetens och högskolornas 24 miljarder kronor för forskning och forskarutbildning, enligt Högskoleverkets årsrapport. (Se grafiken här intill.)

– De statliga anslagsmedlen till forskning och forskarutbildning har urgröpts och universiteten har svårt att förstå att de inte kan få mer medel till forskning, säger Dan Brändström, regeringens utredare av resurstilldelningen till universitet och högskolor och tidigare vd för Riksbankens Jubilieumsfond.

Mer basresurser

Han anser att universiteten ska ha mer basresurser – men i konkurrens. Frågan är hur de statliga pengarna bäst ska fördelas.

– Vi har för många och för svaga universitet och högskolor i Sverige idag. Man måste ge mer resurser till de universitet som klarar sig bäst i konkurrensen.

Han ser framför sig ett enda statligt anslag per lärosäte för grundutbildning, forskarutbildning och forskning.

Hälften konkurrensutsatt

I dag sker tilldelningen av resurser till universiteten enligt gamla mått, menar Dan Brändström. De största och äldsta får mest… Men detta måste kunna omprövas, kanske vart fjärde år, genom olika kvalitetskriterier. Cirka hälften av forskningsanslaget bör vara långsiktigt förutsägbar och den andra hälften konkurrensutsatt.

– Indikatorerna måste vara accepterade i hela det akademiska systemet.

Utöver kvalitetsbedömningar av internationella paneler kan dessa mått vara:
• Externa forskningsmedel.
• Antal professorer vid lärosätet.
• Antal kvinnliga professorer.
• Antal lärare och forskare med doktorsexamen.
• Publicering och citering i vetenskapliga tidskrifter.
• Antal patent.

Olika roller

Detta kan medföra att lärosätena får olika roller, och att antalet universitetet och högskolor på sikt blir färre i hela landet.

Extern finansiering från forskningsråd och stiftelser är viktiga, men de växande resurserna ökar kraven på universiteten.
– Idag kan ett stort externt bidrag tvinga universiteten att lägga ner en verksamhet, för att ha råd att ta emot pengarna, säger Dan Brändström.

Brändström talar om vikten av att universiteten själva kan styra över sin forskning, vilket kräver en stark strategisk universitetsledning som kan fördela pengarna självständigt.

Höjda anslag

Den nya regeringen har höjt forskningsanslagen med 900 miljoner kronor över de tre närmaste åren och har aviserat ytterligare höjning framöver – direkt till universiteten.

– Får vi ett system som bättre kan fördela pengar till universiteten i konkurrens kanske regeringen satsar ytterligare forskningsmedel.

Brändströms resursutredning ska vara klar den 1 november.


Fotnot: Läs en tidigare intervju med Dan Brändström i Tentakel.
2007-04-30

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Forskning.se