Webbfrågan
Tänker du söka medel från Vetenskapsrådet i år?

46% 10% 42%
Antalet svar:66
Nästa nummer
Den 30 april

"Postdok är en bra merit"
Jonas Nilsson och Jonas Björck tycker att man ska göra postdok.

Foto: Tentakel
Fysikdoktoranden Agnieszka Iwasiewicz-Wabnig i Umeå vill göra postdok i Europa.
Att göra postdok är närmast oumbärligt för en fortsatt akademisk karriär.
– Det viktigaste är att välja en värdhögskola med hög forskningskvalitet, tipsar
Jonas Nilsson.
Själv gjorde han postdok i tre år på St Jude Children's Research Hospital i Memphis, Tennessee.
– Jag hade först inte tänkt göra postdok, men min prefekt sa att jag måste göra det för att få fortsätta forska på institutionen. Och det har jag inte ångrat.

Idag är Jonas Nilsson forskarassistent inom molekylärbiologi vid Umeå universitet.
I mars gav han tips till ett 50-tal blivande doktorer i Umeå vid en informationsdag om postdok i regi av SULF.

Två ansökningstillfällen

Samtidigt berättade Jonas Björck från Vetenskapsrådet om rådets postdoktorbidrag.
– I år finns det två ansökningstillfällen. Det är en förbättring för att man inte ska behöva vänta så länge på att söka efter att man disputerat.
Första ansökningstillfället är 29 mars, med beslut i maj. Andra ansökningstillfället är 25 september.

– Vi bedömer ansökningarna efter den sökandes vetenskapliga kompetens och utvecklingspotential, efter projektets vetenskapliga kvalitet och efter värdinstitutionens renommé.

Avhandlingen måste vara klar

Sedan 2005 har Vetenskapsrådet två typer av postdok; dels postdoktorstipendier för arbete utomlands, dels postdoktoranställningar i Sverige. De sistnämnda kan sökas av båda svenska och utländska doktorer.

Nytt för i år är att man måste vara klar med sin avhandling vid ansökningstillfället. Samtidigt får den inte vara äldre än tre år gammal.

– Postdok är en bra merit när man söker forskarassistenttjänst. Det blir tuffare ju högre upp i det akademiska systemet man kommer, säger Jonas Björck.

USA populärast

Inom naturvetenskap och teknik är USA och Storbritannien de mest populära länderna för postdok.

En schablonsumma för postdoktorstipendium på en dyr plats som New York är 485 000 kronor per år för en familj med två barn.
En postdoktoranställning i Sverige fungerar som vilken tidsbegränsad anställning som helst, med månadslön och sociala förmåner.

Många fördelar

Fördelarna med att göra postdok utomlands är många, tycker Jonas Nilsson. Man får nya idéer och lär sig nya tekniker. Och man får ett stort kontaktnät, både socialt och vetenskapligt.

– En nackdel är förstås att man hamnar utanför socialförsäkringssystemet medan man är borta, och kan missa karriärmöjligheter hemma – men det är ändå värt det!

Hans recept för att lyckas som postdok är, förutom valet av forskningslab, att ta med sig goda forskningstekniker hemifrån, och att sätta sig in litteraturen om man byter fält. Och att vara en teamplayer.
– Hjälper du kollegorna i labbet så ställer de upp för dig när du behöver hjälp.

Förbered i tid

Jonas Nilsson rekommenderar att försöka köra flera olika projekt samtidigt under postdok-tiden. Har man tur kan man ta med sig något av projekten tillbaka till Sverige.

Men det gäller att förbereda sin postdok i tid, att ta kontakt med värdlabbet, prata med folk där. Att söka visum, undersöka möjlighet till jobb/skola för medföljande familjemedlemmar och att kolla vad som gäller med A-kassa och försäkringar hemma i Sverige medan man är borta.

– I USA börjar doktorander kolla efter postdok-platser när de fortfarande har ett par år kvar. Det är en annan kultur där.

Löneförhandla

Om det är värdhögskolan som står för postdok-tjänsten, bör man löneförhandla med handledaren redan vid intervjun. NIH i USA har en lista med riktlinjer för lön åt postdok.

– Personligen tycker jag inte att Sverige ska finansiera postdok i andra länder. Lönemedel och skatt borde betalas i det land där forskningen utförs, tycker Jonas Nilsson. Men visst, Vetenskapsrådets kvalitetsstämpel är bra att ha när man sedan söker andra tjänster.

Agnieszka Iwasiewicz-Wabnig, doktorand inom experimentell fysik i Umeå, är en av dem som vill göra postdok utomlands, helst någonstans i Europa, efter sin disputation i höst.
– Jag vill göra postdok för att kunna fortsätta forska i Sverige, säger hon. Jag kommer från Polen och min man från Österrike (också han fysiker i Umeå) och Sverige är vår gemensamma plattform.
2007-03-26

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Forskning.se