Webbfrågan
Tänker du söka medel från Vetenskapsrådet i år?

46% 10% 42%
Antalet svar:66
Nästa nummer
Den 30 april

Svante Pääbo bygger kreativa rum
Foto: Stefan Bohlin
Svante Pääbo skapar en kreativ forskarmiljö genom att bygga in nya utrymmen för möten – som pingisbord, klättervägg, bastu och yoga.
– Människor är viktigare än arkitektur. Men har man väl rekryterat de bästa, kan arkitekturen mobilisera en grupps kreativitet och entusiasm.
Det säger Svante Pääbo som nyligen kartlagt neandertalmänniskans genom.
Svante Pääbo är professor vid Max Planck-institutet för Evolutionär Antropologi i Leipzig. Som chef för avdelningen för genetik deltog han i processen att utforma sitt instituts nya byggnad. Han är en av talarna vid symposiet Rum för kreativitet – vad kännetecknar framgångsrika miljöer? som Akademiska Hus och Karolinska Institutet ordnade i mars.

Symposiet ställer frågan om – och i så fall hur – rum och miljö kan påverka människans kreativitet, skapande och kunskapsutveckling. Vilka faktorer påverkar kreativiteten åt ena eller andra hållet? Finns det en formel för att producera en optimal miljö?

"Alla sinnen påverkar varseblivningen"

– Ett rum är i sig aldrig kreativt. Men det är svårt att koncentrera sig i ett fult rum. Svårt om man fryser, svårt om man störs av ljud från borrmaskiner eller hårddiskar. Alla sinnen påverkar varseblivningen, säger Efva Lilja, koreograf, professor och rektor för Danshögskolan i Stockholm.
– En matta måste till exempel inte ligga på golvet. Ett av våra rum hade problem med akustiken. Där ville jag ha mattan i taket. Då blir det ju lättare att städa också, säger hon.

Svante Pääbo berättar att man hade grundläggande krav för byggnaden i Leipzig, men detaljerna ändrades längs vägen.

Ska främja kommunikation

– En forskningsbyggnad ska främja kommunikation. Den ska motverka hierarkier och sådan rädsla som hämmar kreativitet – forskning är ju till sin kärna antiauktoritär. Och den bör stimulera det sociala livet i gruppen, säger han.
 
De två ingångarna till byggnaden placerades för att generera möten. Forskarna kan välja kontorsrum eller landskap. Där finns öppna seminarierum som bjuder den som passerar att lyssna och delta. Lunchrummen är välutrustade och hemliknande för att man ska vilja vara där. Flera avdelningar delar på bibliotek, föreläsningssal, café. Där har man har satsat på egen kock som serverar  frukost, lunch och middag.

Ger varandra idéer

Man har klättervägg, yogaklasser, pingisbord och bastu – allt för att forskarna ska mötas i situationer utanför själva arbetet.
– Det handlar ofta om unga människor från andra delar av världen som ännu inte skaffat familj och inte har så stort socialt liv utanför forskningen. En stor del av deras liv levs där, säger Svante Pääbo.

Och til syvende og sidst är det människorna det handlar om. Att de bästa ska mötas och samtala, ge varandra idéer, impulser under former som gör att de vågar tänka nytt.


Fotnot: Läs intervjun med Svante Pääbo i nya numret av Tvärsnitt, om hur biomolekylära metoder kan användas inom arkeologi.
2007-03-26

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Forskning.se