Webbfrågan
Tänker du söka medel från Vetenskapsrådet i år?

46% 10% 42%
Antalet svar:66
Nästa nummer
Den 30 april

Det krävs för ett svenskt Nobelpris!
Foto: T M Busch-Christensen
Fysikprofessor Eva Olsson menar att bland annat en större andel fakultetsmedel skulle ge en forskningsmiljö för blivande Nobelpristagare att frodas i.
Hur skapas de bästa miljöerna för forskning? Det är en fråga som engagerar mig i rollerna som bland annat chef för en forskargrupp, aktiv fakultetsledamot, anslagssökande, anslagsmottagare, doktorandhandledare, lärare och ledamot i Vetenskaprådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap.

Ambitionen är en forskning som sträcker sig från grundläggande till tillämpad forskning och som också håller en ställning i absoluta forskningsfronten. Vi vill skapa miljöer som odlar de individer och idéer som är grogrunden för Nobelprisen.

Försämrade villkor

Under de senaste 20 åren har det skett en gradvis förändring av villkoren för forskarna i Sverige. Mina reflektioner baseras främst på intryck och observationer inom naturvetenskap och teknik där jag själv är verksam. Successivt har andelen fakultetsfinansiering minskat då externfinansieringen via forskningsråd, stiftelser, industri och EU tagit allt större utrymme.

Samtidigt har grundutbildningen genomgått en förändring där värdet av ersättningen för undervisning har urholkats. Följderna av denna gradvisa förändring börjar nu manifestera sig i de farhågor som uttalas vid internationella utvärderingar av forskningen i Sverige. Exempel på detta är Vetenskapsrådets utvärderingar av kondenserade materiens fysik och av medicinsk teknik, där faran med en alltför hög andel externfinansierad forskning påtalas.

Grundforskningen tappar mark

Risken är att den långsiktiga nyfikenhetsbaserade forskningen, som är grogrunden för innovativ forskning och ligger till grund för Nobelprisen, får stryka på foten. Istället ges rum åt forskning som bygger på redan etablerad kunskap för att säkerställa en gynnsam utvärdering av nästa forskningsansökan som i sin tur säkerställer fortsatt lön. Forskningen är fortfarande god och i många fall excellent men i ett längre tidsperspektiv kommer Sverige att tappa den tätposition som de internationella utvärderingarna visar att vi fortfarande har inom många områden.

Vår höga andel extern finansiering utgör tyvärr en konkurrensfördel för forskare i andra länder eftersom vår arbetsinsats blir relativt dyrare. Det vill säga för samma mängd utfört arbete behöver vi ett högre anslag. Detta är en fara i ett längre tidsperspektiv eftersom det är viktigt att vi är attraktiva och skickliga spelare på den internationella arenan.

Nödvändigt stärka konkurrenskraft

Vad är då lösningen på vårt dilemma? Hur kan vi förvalta och utveckla den ställning som vi har etablerat internationellt? Hur kan vi skapa en miljö där Nobelpristagare gror och frodas?

För att stärka vår konkurrenskraft i Sverige bör detta göras:

•    Balansen mellan fakultetsmedel och extern finansiering bör ses över. Mycket talar för att andelen fakultetsmedel bör öka för goda forskningsmiljöer vid universitet och högskolor.
•    De seniora forskarna bör få en garanterad lön som möjliggör långsiktig planering för en vital forskning i absoluta fronten på lång sikt (och som även täcker de associerade kostnaderna för hyror och overhead).
•    Externa anslag bör även täcka de extra kostnader som teknisk personal, utrustning, och laborationslokaler medför.
•    Möjliggöra erhållandet av externa medel för tidsbegränsade anställningar av forskarstuderande, postdoktorer och gästforskare för att skapa en kreativ miljö med ständigt inflöde av nya idéer erfarenheter och möten mellan forskare med olika bakgrund och personlighet.
•    Experimentell verksamhet bör stärkas genom tillräcklig finansiering för tillhörande omkostnader och metodutveckling.
•    Finansieringen av grundutbildningen bör tillåta vidareutveckling av kursmoment, samt större inslag av experimentella moment.
•    ”Sabbatical”, eller friår (alternativt sabbatstermin), bör bli ett regelbundet förekommande inslag i en senior forskares verksamhet som ger utrymme för en nära växelverkan i en annan miljö med allt vad det innebär för nytänkande, etablering av nya kontakter och vitalisering av forskningsverksamheten.
•    Tvärvetenskapliga centra bör bli mötesplatser för forskare från olika discipliner och även för industri, samhälle och studenter. Rollen för ett centrum är att skapa en vision för ett nytt forskningsområde som kräver flera discipliner. Området får då en tydlig identitet och nationell och internationell växelverkan kan stärkas och visualiseras.

Svenskt Nobelpris

Var kommer då alla nobelpristagare ifrån? Ja, tittar man i listan över hemvister för nobelpristagare så kommer de från alla håll även om listan över nobelpristagare är längre för vissa universitet i främst USA och Storbritannien (se Nobelstiftelsens hemsida).

Jag besöker ofta Stanford University som har en imponerade lista av Nobelpristagare eftersom jag har samarbetsprogram med flera forskare där. Varje gång möts jag av en uppfriskande atmosfär som uppmuntrar vetenskapliga diskussioner och nya uppslag. När jag nämner detta för mina kollegor i Stanford säger de att de upplever samma sak på Chalmers. Det ger mig en tankeställare.

Det finns uppenbarligen potential hos oss båda men det finns också skillnader som kanske har betydelse när det gäller grogrunden för Nobelpristagare, till exempel att professorerna vid Stanford har möjlighet till ”sabbatical”. (Sen skall man förstås ha i åtanke att Stanford rekryterar forskare som redan har gjort banbrytande insatser och därmed blir listan över Nobelpristagare extra lång.)

En sak är i alla fall helt säker och det är att ytterst är det individen som får idéerna och ser nya samband och möjligheter. Dessa individer måste ges en fungerande miljö att utbildas och senare forska i.


Fotnot: En längre artikel är publicerad i Malmö högskolas tidskrift  Praktik&Teori nr 4, 2006, sid 42.
2006-12-18

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Forskning.se