Webbfrågan
Tänker du söka medel från Vetenskapsrådet i år?

46% 10% 42%
Antalet svar:66
Nästa nummer
Den 30 april

Satsningen kan utarma kreativiteten
Stefan Nordlund, dekanus Naturvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet.
DEBATT
I förra numret av Tentakel frågar Gunilla Jönson hur vi ska kunna bedriva grundutbildning på vetenskaplig grund när resurserna till forskning utanför de ”Starka forskningsmiljöerna” blir allt knappare.

En mycket berättigad fråga och man kan allmänt undra hur motiverad den stora satsning som nu kommer att göras på ett begränsat antal forskare verkligen är.

Är det rimligt att en forskare som erhåller till exempel ett Linné-bidrag kan komma att få resurser som är tio gånger större än idag och inte bara för tre, utan tio år? Låt vara att forskaren sannolikt fört samman en större grupp forskare i projektet.
Det råder det nog inte heller någon tvekan om att dagens projektbidrag är för små för att vara helt konkurrenskraftiga, särskilt för de forskare som ligger i den absoluta forskningsfronten.

Men är ökningen verkligen försvarlig med tanke på den otillräckliga finansieringen för de områden som inte ligger inom dem som prioriteras i dagens forskningspolitik?

Grogrunden för nya starka forskningsmiljöer minskar

Denna politik innebär att de framgångsrika forskare som inte ingår i en “stark forskningsmiljö”, inte är tillräckligt unga för att få meriteringstjänst och inte är verksamma inom medicin, teknik eller “hållbar utveckling”, kommer att konkurrera om en alltmer krympande pott bidragsmedel.

Detta är sannolikt den största gruppen forskare inom naturvetenskap och teknik och de som står för huvuddelen av den forskningsanknutna grundutbildningen, men också för en ansenlig andel av handledningen i forskarutbildningen.

Redan i fördelningen av medel inför 2006 fick flera forskare minskade eller inga bidrag. Situationen kommer sannolikt att förvärras vilket också innebär att grogrunden för nya "starka forskningsmiljöer” blir allt sämre.

Missgynnar kvinnor

En annan farhåga är att dessa stora satsningar kommer att förstärka den manliga dominansen i forskarkåren. Satsningen gäller ju idag excellenta forskare och där är antalet män fortfarande större. En sådan effekt är särskilt olycklig mot bakgrund av de undersökningar som visar att kvinnliga doktorander har mindre intresse än manliga för en fortsatt akademisk karriär. Den främsta orsaken är de osäkra ekonomiska förutsättningarna.

Det har framförts att ett syfte med dessa stora satsningar är att universiteten ska “lära sig” att prioritera! Kan vi inte det? Tror någon att nuvarande “starka forskningsmiljöer” runt framgångsrika forskare skulle ha vuxit fram om de inte fått olika former av stöd inom sina lärosäten?

Så är det då en gökunge som Vetenskapsrådet fått i boet? Om man menar att “starka forskningsmiljöerna” tar de resurser som nu finns är svaret nej, men ja om nödvändiga förstärkningar inom grundforskningen uteblir (15 Linné-bidrag à 10 Mkr = 200 projektbidrag à 750 000 kr).  Risken för likriktning och därmed förlorad bredd och kreativitet i svensk forskning är överhängande.
2006-02-27

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Forskning.se