Webbfrågan
Är du oroad över klimatförändringen?

78% 0% 21%
Antalet svar:74
Nästa nummer
Den 26 mars

Forskning eller undervisning?
Foto: Pamela Werner
Universitetslärare borde ha minst 30 procents forskning för att inte tappa i kvalitet, anser SULF:s ordförande Christoph Bargholtz som också är professor i kärnfysik.

Foto: SULF
Christoph Bargholtz vill att mer forskningsanslag ska gå till grundutbildningspotten för att ge universitetslärare möjlighet till mer forskning.

Foto: SULF
Inger Wistedt har koll på pedagogisk meritering.
Vad är viktigast – forskning eller undervisning?
Trots att de hänger intimt samman tycks forskning ha högre status.
– Varje universitetslärare borde ha minst 30 procent forskning för att inte tappa i kvalitet, anser Christoph Bargholtz, professor i fysik och styrelseordförande för SULF.
Balansen mellan forskning och undervisning vid svenska lärosäten är inte vad den borde vara, menar Christoph Bargholtz.
– Det stora problemet är att fakultetsanslagen backat medan externa medel ökat. Det gör det svårt för många lärare att konkurrera om bidragen. (Se artikel i förra numret av Tentakel)

Idag finns det många lektorer som inte har någon egen forskning alls.

– Det säger sig ju självt att ingen lärare kan undervisa med samma kvalitet år efter år utan kontakt med forskningen.

"Urholkning ger undervisningsmaskiner"

SULF, Sveriges universitetslärarförbund, vill att en del av de statliga forskningsanslagen ska fördelas till lärosätena i proportion till grundforskningsanslagen. De extra forskningspengarna ska användas till lön för lärarna när de inte undervisar utan forskar.

– Idag räcker grundutbildningsanslagen knappt till grundutbildning. Urholkningen av resurser gör att många lärare känner att de blir undervisningsmaskiner. Idealet vore att alla universitetslärare får ägna 30 procent av sin tid åt forskning/vidareutveckling, säger Christoph Bargholtz.

Hur ska det gå till?
– Om det inte tillkommer några nya statliga anslag, får man omfördela. Prioriteringen idag är fel.

I botten ligger en statusskillnad sedan lång tid tillbaka.
– Medioker forskning har högre status än förstklassig undervisning. Det är en olycklig tradition i Sverige.

Det märks också i språkbruket. De forskare som får medel från Vetenskapsrådet och andra externa finansiärer kan ibland bli ”friköpta”, det vill säga har inte längre skyldighet att undervisa.

Högre status i USA

I USA har Christoph Bargholtz sett hur professorerna rusar till sina studenter när det är dags, trots viktiga internationella möten. Där har undervisning hög status.

Stanford University, till exempel, har 17 aktiva Nobelpristagare som ofta undervisar på introduktionskurserna. (Läs mer om Stanford i tidigare nummer i Tentakel.

Uppgifter som befruktar varandra

Frågan är då hur man ska höja statusen på undervisning vid svenska lärosäten.
– Det är ingen lätt fråga, medger Inger Wistedt, professor i pedagogik vid Stockholms och Växjö universitet. Forskning och undervisning är båda ofrånkomliga uppgifter för en universitetslärare och i idealfallet befruktar de varandra. Håller vi inte forskningen levande, finns det inget att undervisa om…

I dag krävs både pedagogiska och vetenskapliga meriter vid tillsättning av akademiska tjänster.
– Generellt krävs minst 10 veckors studier i högskolepedagogik av en lärare som söker anställning eller befordran. Det är en tydlig signal om att undervisning räknas. Enligt bestämmelserna ska dessutom lika stor omsorg ägnas åt bedömningen av de pedagogiska meriterna som de vetenskapliga.

Bred bedöming av pedagogiska meriter

På många universitet finns också pedagogiska priser till goda lärare.
Marita Olsson fick i höstas Chalmers pedagogiska pris för sina insatser i det internationella masterprogrammet Bioinformatik. (Se separat artikel)

– Men vid sakkunnigbedömning är det inte bara priser som räknas, även om de kan vara välförtjänta, säger Inger Wistedt. Då görs en bred bedömning av insatser vid planering, genomförande och utvärdering av undervisning liksom kursutveckling och läromedelsproduktion. Att anlägga ett sådant brett perspektiv på undervisning är en väg att höja dess status, menar hon. 

Lönen kan höja status

Ett annat sätt för prefekten/arbetsledningen att premiera god undervisning och inte bara god forskning är via lönekuvertet.

– Rätt använd kan den individuella lönesättningen vara ett verksamt instrument, säger Christoph Bargholtz.


Fotnot: Läs Susanne Pelgers debattartikel om varför lärare och forskare måste ha samma status.
2007-02-26

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Forskning.se