Webbfrågan
Är du oroad över klimatförändringen?

78% 0% 21%
Antalet svar:74
Nästa nummer
Den 26 mars

Sverige riskerar att förlora forskartalanger
Foto: Busch & Bild
Tjänstestrukturen på universiteten måste reformeras. Annars finns det risk att Sverige förlorar forskartalanger och svensk forskning halkar efter omvärlden. Det skriver Petter Minnhagen, professor i teoretisk fysik.
Debatt
Tjänstestrukturen på de svenska universiteten måste reformeras. Annars riskerar svensk forskning att halka efter i den internationella konkurrensen. Vi kommer också att få mycket svårt att behålla våra största forskartalanger. Inte heller kan vi attrahera särskilt många utländska toppforskare med vårt nuvarande tjänstesystem.

Till skillnad från i de flesta andra europeiska länder stipuleras inte att forskning är en integrerad del av en svensk lektors/professors tjänst. En svensk lektor/professor förväntas också undervisa mycket mer än i andra västerländska länder, omkring 400 timmar om året om ingen forskningstid erhållits. För att få möjlighet till att forska måste massor av tid ägnas till att leta forskningsfinansiering, formulera projektbeskrivningar och söka medel.

Ingen tid till forskning

En typisk svensk lektor/professor ägnar kanske halva året till att undervisa och den andra halvan till att söka forskningsanslag, administrera, samt fritiden till att forska. Det senare under förutsättning att familj och äktenskap pallar för trycket. Ur ett internationellt konkurrensperspektiv är detta i längden en relativt hopplös situation.

Att forskning inte ingår i grundtjänsten vid svenska universitet blir också ett problem för en av de största finansiärerna av forskning inom naturvetenskap och teknik, nämligen Vetenskapsrådet. Eftersom en stor del av de årliga forskningsanslagen i realiteten används för att delfinansiera fasta tjänster vid universiteten begränsas Vetenskapsrådets möjligheter att ge medel till innovativ forskning.

Om Vetenskapsrådet väljer att göra ett antal djärva satsningar på helt ny forskning blir konsekvensen att universiteten blir tvungna att avskeda lektorer och professorer runtom i landet.

Rätt timing och begrepp viktigt

En fara med dagens ansökningsprocess är också att den blir alltför konform. För att få pengar hjälper det om forskaren har rätt timing, det vill säga befinner sig inom rätt område av regeringens forskningssatsningar vid rätt tid. Det hjälper nog också att använda sig av språkbruk och begrepp som ligger rätt i tiden. En forskare inom ”fel” område faller lätt igenom systemet.

Likaså om du är en briljant och nyskapande forskare, men inte är en fena på den rådande terminologin och inte redan tillhör en redan väletablerad grupp. På sikt riskerar Sverige att gå miste om de lite udda och annorlunda talangerna. De som inte passar in i vårt likriktade och kravfyllda system.

Det har blivit svårare

Jag vill inte påstå att det var bättre förr, men när jag doktorerade i slutet av 70-talet fanns det i alla fall fler lite hemmasnickrade möjligheter att stanna kvar på universiteten och satsa på en forskarkarriär. Du kunde hanka dig fram som amanuens eller dra dig fram med lite sporadisk undervisning. I dag försvinner du ofta direkt ur systemet om du inte får en av de fåtaliga tjänsterna som forskarassistent. En av de mest talangfulla forskare som jag har handlett, åkte skidor på vintern och forskade på sommaren. Ett sådant upplägg är inte helt lätt att genomföra på ett svenskt universitet i dag. Han har nu en lovande forskarkarriär framför sig.

För att hävda oss i den internationella konkurrensen måste vi ha en grundtjänst vid universitet och högskolor som är i paritet med omvärldens. Annars lär vi få svårt både att hänga med i den europeiska forskningsintegreringen och i den absoluta forskningsfronten.

Våga belöna de största begåvningarna

Vi måste också inrätta särskilt attraktiva tjänster för de största begåvningarna, såsom det ofta finns i övriga Europas mer differentierade tjänstesystem. Vi måste kunna erbjuda vissa personer mycket goda arbetsvillkor och internationellt marknadsmässiga löner. När världen krymper måste man helt enkelt anpassa sig. Det gäller såväl sport som forskning.

I Sverige verkar det råda en missuppfattning om att forskning handlar om rättvisa. Alla ska ha samma villkor och lika lite pengar. Men forskning handlar inte om rättvisa, det handlar om att uppnå resultat. Och med dagens tjänstestruktur uppnår inte Sverige de bästa resultaten.

Regeringen måste ta sitt ansvar och rätta till tjänstestrukturfelet. Det krävs också ett mycket närmare samarbete mellan universiteten och Vetenskapsrådet. Här måste en avsevärd skärpning till för att synergin ska bli anständig.
2006-05-29

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Forskning.se