Webbfrågan
Är du oroad över klimatförändringen?

78% 0% 21%
Antalet svar:74
Nästa nummer
Den 26 mars

Låt VR kvalitetspröva all forskning
Foto: Mia Åkermark
Thomas Helleday vill se en ändrad forskningspolitik för att stärka Sverige som forskningsnation.
DEBATT
Sveriges totala forskningssatsning på 25 miljarder ligger i nivå med Europeiska länder. Trots detta får även de högst rankade forskningsansökningarna i Sverige avslag från forskningsråden och ibland stöds färre än 10 procent av ansökningarna. Bland dem som ändå får anslag får i princip ingen full kostnadstäckning utan tvingas göra forskningen på halvfart.

Den dåliga tilldelningen av anslagen slår både mot väletablerade professorer och unga forskare som försöker etablera sig. Anledningen till den stora krisen är att endast 10 procent (2,5 miljarder) av de statliga forskningsmedlen delas ut via Vetenskapsrådet.

20 procent går till militären

20 procent av forskningsbudgeten delas ut till militär forskning. Pengar som vapenindustrin i sin tur delar ut till ägarna i form av utdelning. Man kan fråga våra politiker om detta verkligen är ett effektivt sätt att stärka kunskapssamhället för framtidens utmaningar? En stor del av den övriga forskningssatsningen delas också ut till civila företag, utan förestående oberoende kvalitetsgranskning av forskningen.

Jag finner flera skäl att ifrågasätta att staten ensidigt och utan oberoende vetenskaplig granskning delar ut forskningsmedel till företag:

1.    Det finns ingen anledning till att vi ska använda våra skattepengar till att generera storvinster i till exempel vapenindustrin som sedan delas ut till ägarna. Om de hotar med att flytta utomlands eller lägga ner verksamheten, så ändra förutsättningar för allt företagande i landet.

2.    En ensidig satsning på några företag snedvrider marknadskrafterna och försvårar för konkurrenter.

3.    Genom att ge för lite medel till kvalitetsprövad universitetsforskning utarmas kompetensen, vilket leder till sämre undervisning och att studenter som kommer ut i näringslivet inte har den kompetens som krävs för att göra svenska företag konkurrenskraftiga i framtiden. Sverige riskerar att bli ett kunskapsfattigt land.

4.    Låga resurstilldelningar leder till att de bästa forskarna tvingas till att antingen bedriva medelmåttig forskning eller att flytta utomlands för att kunna hålla en hög forskningsnivå.

5.    Det finns inga belägg som styrker att pengar som delas ut till företag ger bättre avkastning i form av investeringar och nya arbetstillfällen. Tvärtom är det oftast universitetsforskning som ger upphov till nydanande upptäckter som förändrar landets företagande.

Själv är jag ett av många exempel på en ung svensk forskare som på grund av dålig tilldelning i Sverige tvingades till England för att forska. Vid 29 års ålder fick jag en fast tjänst som lektor och totalt 10 miljoner i projektanslag. Med dessa medel kunde jag bland annat forska fram ett nytt sätt att behandla ärftlig bröstcancer. Vi licenserade ut patentet till ett företag i Cambridge som därefter köptes av svenska Astra Zeneca för 1,6 miljarder. Nu storsatsar Astra Zeneca ytterligare miljardbelopp i England på att utveckla patentet och sätter 100-tals forskare i arbete; arbeten som vi hellre skulle ha sett gå till Sverige.

Sverige kan bli en bättre forskningsnation

Mitt exempel är bara ett i raden där små forskningsinvesteringar på svensk universitetsforskning skulle ha betalats tillbaka tusenfalt i form av nya investeringar och jobb i Sverige.

Här vill jag presentera ett program för att stärka Sveriges ställning som forskningsnation:

1.    Samla forskningsfrågorna under en forskningsminister med eget departement istället för att splittra forskningen mellan försvars-, jordbruks-, närings-, utbildnings-, miljö- och samhällsbyggnadsdepartementen.

2.    Kvalitetspröva all forskning genom oberoende peer-review. Det är ett rättvist och effektivt sätt att fördela forskningsmedel.

3.    Låt alla forskningsmedel delas ut av Vetenskapsrådet. Staten ska endast satsa på vetenskaplig forskning och med ett forskningsråd skulle forskningen samordnas bättre. Låt de tillämpade projekten få tävla med de grundvetenskapliga och militära och låt dem prövas med samma kritiska kvalitetsprövning.

4.    Satsa inte på ”starka forskningsmiljöer” eftersom den bästa forskningen inte fås genom att tvinga in forskare i konstellationer och nätverk. Patentingenjören Einstein eller ”galenpannorna” Watson och Crick skulle knappast kvalificera för ett ”centre of excellence”. Däremot kan man välkomna större projektansökningar bland de vanliga ansökningarna där synergieffekterna som uppstår vid samarbetet tydligt belyses.

5.    Tillsätt fler tjänster via Vetenskapsrådet. Detta gör att den bästa forskningen stöds och att forskarna fritt får välja den miljö där de gör den bästa forskningen. En sådan satsning måste också balanseras med mer medel till fakulteterna för att säkra framtida tjänstetillsättningar.

Fotnot: Läs även artikeln om lärarundantaget i detta nummer av Tentakel.
2006-05-02

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Forskning.se