Webbfrågan
Vill du se fler riktade satsningar på forskningen?

21% 3% 75%
Antalet svar:80
Nästa nummer
Den 26 februari

Här ska växterna bli olja och plast
Foto: Johan Meijer och Jesper Danielson
Bilderna visar blad från backtrav (Arabidopsis thaliana) och kålmallarver. Larven är en skadegörare som ger sig på bland annat backtrav, kål, senap, raps, broccoli, rova och ruccola. När forskarna förändrar innehållet i växten blir den resistent mot kålmal.

Christer Jansson odlar växter under kontrollerade betingelser – för att se om de kan bli råvara till plast.
Växter är koldioxidneutrala och förnybara och blir allt intressantare som ersättning för olja.
Det betyder också att det krävs mer forskning – och fler odlingsförsök.
SLU i Uppsala får nu bidrag från Vetenskapsrådet för att köpa fler odlingskammare.
Stärkelse kan bli fordonsetanol, raps bli diesel och salix-trädet pellets. De förnybara biobränslena är högintressanta för såväl företag som forskare.

Några av forskarna vid Sveriges lantbruksuniversitet inriktar sig på att hitta de växtsorter som bäst lämpar sig för att bli biobränsle. Andra vill ta reda på varför vissa växter tål skadesvampar- och insekter mycket bättre än andra, för att på sikt kunna få fram till exempel tåliga energigrödor.

30 forskare

De omkring 30 växtforskarna vid SLU i Uppsala studerar växter ur vitt skilda infallsvinklar. Men nästan alla projekt kräver försök med odlingar.
– Det finns ett stort odlingsbehov på institutionerna, som vi inte klarar att möta idag, säger Christer Jansson som är professor i molekylär cellbiologi och prefekt vid institutionen för växtbiologi och skogsgenetik.

Forskarna får nu bidrag från Vetenskapsrådet för att köpa nya odlingskammare, mellan en och fyra kubikmeter små växthus som ska användas för att odla växter under speciella och kontrollerade betingelser. 

Det innebär att de också kan studera hur växterna påverkas av att det blir varmare och mer koldioxid i luften, samt vilka nya växter som går att odla i ett varmare klimat.

Brist på odlingsmöjligheter

– Tillskottet av nya odlingskammare kommer att ge oss många fler forskningsresultat, säger Christer Jansson.
Idag bromsas forskningen till viss del av att forskarna tvingas planera försöken efter den begränsade tillgången på odlingsmöjligheter, menar han.

Hans egen forskning går ut på att ta reda på hur stärkelse bildas i kornfrö.
– Jag vill förstå vilka gener som är involverade i metabolismen, säger han.
Det ger nya kunskaper som kan användas för att förändra stärkelsen och ta fram nya sorters korn som kan resultera i mervärdesmat och foder, men också utgöra råvara i nya, miljövänliga plaster.

Alternativ till olja

– Växter är förnybara, koldioxidneutrala och lätta att få tag i. Dessa egenskaper gör växter attraktiva som alternativ till fossil olja, exempelvis för framställning av biobränsle och kemikalier, säger Christer Jansson.

Idag har han och de andra forskarna sina odlingar i ett avancerat växthus som kallas fytotronen, i institutionens källare. Det är datorstyrt och kontrollerat, med slussar för att säkra att inte några genmodifierade frön slinker ut.
De nya växtodlingskamrarna blir ett viktigt komplement som placeras i och utanför fytotronen och blir tillgängliga för forskare från hela landet.

Fotnot: Vetenskapsrådets kommitté för forskningens infrastruktur, KFI, stödjer 17 projekt med inköp av dyr utrustning.
2007-01-30

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Forskning.se