Webbfrågan
Vill du se fler riktade satsningar på forskningen?

21% 3% 75%
Antalet svar:80
Nästa nummer
Den 26 februari

Allt fler frågar efter Open Access
Foto: Kennet Ruona
Ingegerd Rabow brinner för Open Access.

Foto: Montage
Idag omfattas Nature och Science inte av Open Access.

PLoS Biology är en kvalitetsgranskad Open Access-tidskrift på nätet.
Är du för fri och öppen tillgång till forskning? Då ska du skriva på uppropet till EU-kommission och ge ditt stöd för Open Access.
Den uppmaningen kommer från Ingegerd Rabow, Vetenskapsrådets utredare i frågan.
Till vardags är Ingegerd Rabow 1:e bibliotekarie vid Lunds universitetsbibliotek och brinner starkt för frågan om Open Access. På akademisk skånska pratar hon snubblande ivrigt om varför det är så viktigt med Open Access – fast än publikationerna redan är gratis på biblioteket.

– Det är de stora förlagens argument, men det är inte fritt på biblioteken. Priset på tidskriftsprenumerationer har accelererat mer än annat, till exempel kostnaden för utbildningssektorn.

– Samtidigt sker kvalitetsgranskningen, peer review, oftast av oavlönade experter. Sedan köper universiteten in dessa tidskrifter med offentlig finansiering. Många tidskrifter får dessutom ensamrätt till publicerade artiklar eftersom författarna skriver över upphovsrätten. Då fungerar inte den fria marknaden; man kan inte köpa artikeln billigare hos någon annan leverantör.

Allt fler reagerar

Nu börjar allt fler universitet och forskare att reagera och kräver en annan publiceringsmodell.
Den 6 februari går tiden ut för namninsamling till EU-kommission för stöd till fri och öppen tillgång till europeisk forskning och de rekommendationer som lades fram i EU-studien ”Study on the Economic and Technical Evolution of the Scientific Publication Markets of Europe”. Du kan skriva under uppropet på nätet.

– Med internet blir det effektivare och billigare att sprida forskningsresultat – utan att tappa kvalitet. Det finns flera studier som visar att Open Access ger fler citeringar än andra, eftersom de läses oftare.

Matematikern Grigori Perelman, vars lösning av Poincarés förmodan utsågs till 2006 års genombrott av tidskriften Science, publicerade sina artiklar enligt Open Access (se separat artikel).

Redan idag har många tidskrifter gått över till elektronisk publicering, men artiklarna är sällan gratis.

Artiklar på nätet hyrs

– Biblioteken äger inte materialet längre utan hyr det, via licenser. Om licenstiden går ut, till exempel om ett universitetsbibliotek måste skära ned, så riskerar man att tappa material man tidigare haft tillgång till. I pappersform ägde man de gamla artiklarna ”for ever”.

Det här innebär en osäkerhet, enligt Ingegerd Rabow, och det strider mot öppenheten som är basen för all vetenskaplig verksamhet.

Två huvudspår

Hon ser två huvudspår för Open Access:

    Särskilda Open Access-tidskrifter där författaren betalar för publicering. Eftersom forskning är värdelös utan publicering får författarens forskningfinansiärer vara med och dela på den kostnaden. Ingegerd Rabow uppskattar priset till runt 3 000 dollar per artikel (med möjlighet till befrielse för obemedlade forskare från utvecklingsländer).

•    Parallell-publicering, där universiteten får tillstånd att lägga ut sina egna forskares artiklar sedan de accepterats för publicering av en tidskrift.

Tre typer av tidskrifter

Idag finns det tre typer av tidskrifter:
a)    Sådana som tar betalt för prenumerationer (till exempel Nature och Science)
b)    Sådana som är helt fria (till exempel PLoS Biology, som redan fått en impact factor på 14,7).
c)    Hybridtidskrifter där författaren själv kan välja att antingen publicera gratis men då ha artikeln bakom lås och bom, eller betala en summa och få ut artikeln gratis på nätet. (Några förlag med Open Choice är Springer, Blackwells, Wiley och universitetsförlagen i Oxford och Cambridge)

– Ett växande antal Open Access-tidskrifter rankas nu av ISI och flera har på kort tid lyckats placera sig högt inom sina ämnesområden.

Global sökbarhet

Fördelen med fritt tillängliga forskningsresultat på nätet är framför allt den globala sökbarheten. Det blir en större genomlysning av forskningen samtidigt som man enkelt kan söka i en databas efter till exempel en viss molekyl.

Ett sätt för forskningsfinansiärer att driva på utvecklingen mot Open Access är att kräva parallellpublicering av resultat. Det har några av de brittiska forskningsråden gjort med sina utlysningar sedan i höstas. På samma vis har den medicinska forskningsstiftelsen Wellcome Trust ställt kravet att artiklar om forskningsprojekt de stöder ska arkiveras fritt i databasen PubMed Central.

Utredning till våren

– Open Access-initiativet är mycket bra, men den kanske viktigaste aspekten är att kunna skapa ett bra kvalitetsprövande system för publicering. Dagens hierarki av tidskrifter har växt fram under en lång följd av år och kan ta lång tid att ersätta, säger Arne Johansson, huvudsekreterare på Vetenskapsrådet ämnesråd för naturvetenskap och teknik.

Vetenskapsrådet skrev i början av 2005 under den internationella Berlindeklarationen för att främja ökad tillgänglighet till vetenskapliga resultat.
Ingegerd Rabow har fått Vetenskapsrådets uppdrag att ta fram beslutsunderlag för hur man ska kunna främja Open Access för anslagsforskning. Utredningen ska vara klar till våren.
2007-01-30

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Forskning.se