Webbfrågan
Vill du se fler riktade satsningar på forskningen?

21% 3% 75%
Antalet svar:80
Nästa nummer
Den 26 februari

Andelen externa medel har ökat
Foto: Analysenheten, Vetenskapsrådet
Andelen fakultetsmedel har minskat det senaste decenniet – eftersom mängden externa medel har ökat. (Klicka på bilden för en större version.)

Foto: VR, regeringen och KVA
Per Hyenstrand, Peter Honeth och Gunnar Öquist.
Andelen fakultetsmedel till svenska universitet och högskolor har minskat de senaste tio åren.
Men den faktiska nivån har varit stabil. Det är de externa medlen som ökat.
För tio år sedan utgjorde fakultetsmedlen nästan hälften av de totala medlen för forskning och forskarutbildning på svenska lärosäten. Nu utgör fakultetsmedlen drygt en tredjedel, enligt statistik från Högskoleverket. (Se grafiken ovan.)

– Det betyder att mer medel söks i konkurrens. Det är en trend som gäller i de flesta länder, säger Per Hyenstrand, analytiker på Vetenskapsrådet.

Forskningen har blivit dyrare

Det finns alltså totalt mer pengar för akademisk forskning nu (knappt 25 miljarder kronor) än för tio år sedan (cirka 18 miljarder kronor). Men det finns också fler forskare i det akademiska systemet. Exempelvis har antalet professorer fördubblats sedan 1995 genom befordningsreformen. Omräknat i så kallade FoU-årsverken finns det ändå ungefär lika mycket medel per forskare idag som 1995. Å andra sidan är forskningen dyrare idag.

–  Villkoren blir allt tuffare. Tilldelningen av fakultetsmedel per professor minskar eftersom det blivit fler professorer. Forskningen har också blivit dyrare, framför allt eftersom lönerna ökar väsentligt snabbare än inflationen. Dessutom krävs ofta dyrare och mer avancerad utrustning, säger Arne Johansson, huvudsekreterare på Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknik.

"Andra blir bättre"

Även Peter Honeth, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, är oroad:
– Vi har några grundproblem inom svensk forskning, medger han. Vi tappar gradvis i förhållande till andra länder; vi ligger stilla medan andra blir bättre.

Han är dock övertygad om att man inte bara ska pytsa in mer pengar på universiteten, generellt.
– Nej, det är inte lösningen, även om det finns många hål att fylla igen. Problemet är att vi har för mycket folk i systemet just nu.

Den nya regeringen lovade mera forskningspengar i valkampanjen. När budgeten var klar blev det 900 miljoner kronor fram till 2009, knappt hälften av den summa som utlovats.

Hur ska pengarna fördelas?

– Vi måste undersöka HUR vi ska spendera pengarna. Jag är övertygad om att grundforskningen måste riktas mera, vilket kräver ett ökat förtroende mellan politiker och forskarsamhälle.

Frågan är vem som ska göra prioriteringarna – regeringen, forskningsråden eller forskarna?
– Inriktningen måste ske i verksamheten, ute på universiteten. Det är väldigt viktigt att enskilda forskare och universitet har stor frihet att forma sina egna prioriteringar, inte minst i en utveckling där större delen av fakultetsmedlen ska fördelas i konkurrens. Det är positivt med konkurrens, men prioriteringen ska göras av universiteten och deras ledande forskare, anser Gunnar Öquist, professor i fysiologisk botanik vid Umeå universitet och ständig sekreterare för KVA.

Liknande rankning av ämnen

Vid ett seminarium om internationella tendenser i forskningspolitiken i Stockholm den 9 januari, var representanter för fyra länder inbjudna – Kanada, Finland, Danmark och Nederländerna. Alla var överens om behovet av ökad forskningsfinansiering. De flesta hade också liknande prioritet på ämnena. Så här rankar Kanada de viktigaste områdena just nu:

1) Genomik/bioteknik och medicin
2) Informations- och kommunikationsteknik
3) Nanoteknik och materialvetenskap
4) Livsmedel och jordbruk
5) Hållbar utveckling

Ökad styrning

En tydlig trend inom internationell forskningspolitik är allt mer privat finansiering av forskning. Det ger ytterligare en styrning av forskningen: mot tillämpad forskning.

Gunnar Öquist är bekymrad:
– Forskningen i Sverige blir allt mer strategiskt inriktad. Sådan forskning behövs, men den får inte ske på bekostnad av oberoende grundforskning. Målstyrd forskning blir lätt snäv. Vi behöver få ny kunskap och det kräver en bredd. Fri forskning ger potential för nya tankar och upptäckter.

Han är övertygad om att den fria forskningen leder fram till bra tillämpad forskning i alla fall.

– Tänk om vi missar en upptäckt som skulle kunna lösa energifrågan… Styrd forskning utifrån dagens koncept gör att man fastnar. Det är oerhört viktigt att få in nya koncept, och det får vi med fri forskning som öppnar för oväntade möjligheter
2007-01-30

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Forskning.se