Webbfrågan
Vill du se fler riktade satsningar på forskningen?

21% 3% 75%
Antalet svar:80
Nästa nummer
Den 26 februari

Därför hoppar vi av den akademiska världen
Susanne Erland, Ulrika Rosengren och Io Skogsmyr.


DEBATT
Efter 20 år, till största delen externfinansierade, har vi bestämt oss för att lämna universitetet. Ingen av oss har fast tjänst. Vårt engagemang inom undervisning, organisationsutveckling och utvärderingsarbete kommer att vara till stor nytta i våra fortsatta karriärer: Ulrika Rosengren utbildar sig till lärare, Io Skogsmyr ska skriva populärvetenskap och Susanne Erland flyttar sannolikt utomlands och satsar på forskningspolitik.

Tagit fram statistik

Med oss försvinner halva institutionens kvinnliga rekryteringsbas för professorer i vår åldersgrupp och en olycklig följd av våra beslut är att yngre kvinnliga kollegor tappar sugen. För att stötta dem – och alla andra forskare med breda intressen – har vi tagit fram statistik och analyserat vad som ligger bakom den låga kvinnokvoten på fasta tjänster.

Det hävdas ofta att denna beror på en utvecklingsfördröjning: när kvinnorna ökar i rekryteringsbasen kommer det automatiskt att leda till fler kvinnor på fasta lärartjänster. Men statistiken visar att trots att andelen kvinnor bland de forskarstuderande stadigt ökar så motsvaras inte detta av en ökning högre upp i karriären (se diagram).

Nätverk är viktigt

För att förstå varför kvinnorna försvinner behöver man istället skärskåda hur en universitetskarriär utvecklas. Då blir snabbt betydelsen av nätverk, stöd ”uppifrån” uppenbar: det behövs någon som ser till att tjänster blir utlysta i rätt tid, har rätt beskrivning och rätt sakkunniga.

En lösning som föreslagits är att se till att tjänster utlyses brett och blir objektivt bedömda. Alldeles frånsett att ytterst få tjänster får en bred skrivning så bygger antagandet på ett centralt felslut om att man kan/bör vara objektiv. Tillsätter vi verkligen sakkunniga för att de ska vara objektiva? Naturligtvis inte – vi använder forskare som bedömare för att vi vill utnyttja deras – högst subjektiva – erfarenhet och kunskap. Denna subjektiva kunskapsbas är avgörande för vilken forskning som bedrivs idag.

Inkludera subjektiviteten

Det är dags att studera vad den innehåller, framför allt eftersom den inte bara består av någon sorts absolut ”objektiv” kunskap utan istället bygger på åratal av vetenskaplig erfarenhet färgad av personliga kontakter och händelser. Givetvis är det lättare för en sakkunnig att förstå och attraheras av något som ligger nära hans/hennes egen uppfattning av ”verkligheten”. Som följd kommer flertalet sakkunniga (som oftast är män) att promovera individer som påminner om dem själva.

I stället för att tro att man kan göra sig objektiv genom att försöka räkna ut ”objektiva” värden på publiceringsframgång, borde systemet förändras så att man utgår från att sakkunniga är människor: att man inkluderar subjektiviteten i systemet. Gör man detta, t ex genom att ta fram långsiktiga strategier för fördelning av forskningsmedel mellan olika kategorier samtidigt som man stödjer sakkunniga med checklistor och utbildning, kommer man att kunna öka mångfalden (och kvinnokvoten) inom svensk forskning.  
 
2005-10-18

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Forskning.se