Webbfrågan
Tror du att Sverige får Nobelpris före 2020?

35% 8% 55%
Antalet svar:45

IgNobel-pris för spagetti
Ivan R. Schwab höll sin IgNobelföreläsning iklädd hackspettmask. Nordamerikas största hackspett kan hacka efter insekter i träd upp till 12 000 gånger om dagen, med en kraft som om vi skulle slå huvudet i väggen med 25 km i timmen. Ändå får hackspetten inte ont i huvudet. En förklaring är att skallbenet är tjockt och svampigt.
Varför får inte hackspetten huvudvärk?
Varför bryts spagetti ofta i mer än två delar?
Och är dyngbaggen verkligen en gourmet?
Dessa livsviktiga frågor har besvarats av seriösa forskare, som i år belönas med IgNobel-priset.
Den 10 december delades året Nobelpris ut i Stockholm. Prestigefullt och fint. Men för alla de entusiastiska forskare som inte får vara med i toppen finns det alternativa IgNobel-priset att sikta mot. För osannolika prestationer som ”först får folk att skratta, sen tänka efter”.

Det årliga priset är instiftat av den vetenskapliga humortidningen Annals of Improbable Research och delas ut på Harvard university.

Tillställningen är förstås en paradi på den svenska galan i Blå hallen – men tillräcklig seriös för att locka riktiga Nobelpristagare för utdelningen.
I oktober delades IgNobel-priset ut för 16 gången, av bland andra förra årets Nobelpristagare i fysik, Roy Glauber.

För första gången gick ett av prisen till det otippade området ornitologi.

• Här är hela listan med årets alla tio pristagare:

Ornitologi:
Till Ivan R. Schwab och  Philip R.A. May i Kalifornien, för upptäckten – och förklaringen till – att hackspettar inte får huvudvärk.

Näringslära:
Till Wasmia Al-Houty och Faten Al-Mussalam i Kuwait för att ha visat att dyngbaggar är kräsna med maten.

Fred:
Till Howard Stapleton i Wales, för att ha uppfunnit en ringsignal i så högt tonläge att bara ungdomar kan höra ljudet, inte vuxna.

Akustik:
Till D. Lynn Halpern, Randolph Blake och James Hillenbrand i USA som undersökt varför människor inte gillar skrapljudet av naglar mot svarta tavlan.

Matematik:
Till Nic Svenson och Piers Barnes i Australien som räknat ut antalet fotografier man behöver ta för att försäkra sig om att ingen på gruppbilden blundar.

Litteratur:
Till Daniel Oppenheimer, Princetonuniversitetet i USA, för rapporten om problemet med att använda långa ord i onödan.

Medicin:
Till Francis M. Fesmire, Harry Bassan och Arie Oliven i USA och Israel, för sin studie om hur ohanterlig hicka kan botas med analmassage.

Fysik:
Till Basile Audoly och Sebastien Neukirch i Paris, som undersökt varför torr spaghetti ofta bryts fler än två delar.

Kemi:
Till Antonio Mulet, José Javier Benedito, José Bon och Carmen Rosselló i Spanien för studien om hur ultrasonisk hastighet i cheddarost påverkas av temperatur.

Biologi:
Till Bart Knols i Holland och Ruurd de Jong i Italien som visat att malariamyggan är lika förtjust i lukten av limburgerost som i lukten av människofötter.
2006-12-18