Webbfrågan
Tror du att Sverige får Nobelpris före 2020?

35% 8% 55%
Antalet svar:45

I Nobelpristagarens laboratorium
Foto: Craig Kaplan
Karl-Magnus Larsson och Henrik Spåhr valde en blivande Nobelpristagares labb för sin postdok.
Karl-Magnus Larsson och Henrik Spåhr hittar inspiration i en aktuell forskarmiljö. De är postdoktorer i kemipristagarens labb på Stanforduniversitetet i Kalifornien.
– Här finns stor frihet att både lyckas och misslyckas, säger de.
De tycker att de har hittat rätt. Forskningsmiljön är kreativ och ger stor frihet att testa olika uppslag för att hitta spännande frågor. Och har dessutom resurser att kunna besvara dem; i form av pengar, utrustning och kollegor för ständiga diskussioner.

– Det är alltid lättare att laga god mat med bra ingredienser, säger Karl-Magnus Larsson.
– En inspirerande miljö väcker fler idéer och är också viktig för att skapa samarbeten, säger Henrik Spåhr.

De är sedan ett respektive två år tillbaka postdoktorer på avdelningen för strukturbiologi vid Stanforduniversitetet.

Chefen, Roger D Kornberg, fick nyligen ta emot Nobelpriset i kemi. Han fick det för sina grundläggande studier av hur cellen gör RNA med DNA som mall. Det är en process som gör att proteiner sedan kan tillverkas i cellen.

Några hektiska dagar

– Det var några hektiska dagar just efter att priset tillkännagivits med en anstormning från media och firande av priset. Roger har också varit mer frånvarande från labbet med diverse åtaganden. För oss andra återgick dock arbetet ganska snabbt till det normala, säger Henrik Spåhr.

Hans forskning går ut på att med hjälp av en teknik som kallas röntgenkristallografi ta reda på hur ett speciellt molekylkomplex ser ut i tre dimensioner. Det är ett stort molekylkomplex som är inblandat i den process där RNA bildas. Karl-Magnus Larsson studerar själva processen.

Labb som kombinerar många tekniker

Han vill förstå och bidra till nya insikter om hur olika komplex i processen fungerar i detalj.
– Det var naturligt för mig att åka hit. Labbet är ett av få i världen som kombinerar en mängd olika tekniker som jästgenetik, biokemi, proteinrening och kristallisation av stora proteinkomplex, säger Karl-Magnus Larsson.
Henrik Spåhr hade å sin sida träffat Roger Kornberg tidigare genom sin doktorandhandledare och åkte till Stanford bland annat för att lära sig röntgenkristallografi.

Henrik Spåhr blir kvar i Kalifornien fram till nästa höst, Karl-Magnus Larsson stannar nästan ett år till. Därefter finansierar deras postdoktorsstipendier fortsatt forskning i Sverige en tid.

Vad kommer då tiden i Stanford att ha för betydelse för den framtida forskarkarriären?
Rogers labb är en bra förberedelse för en fortsatt forskarkarriär. Det ges mycket utrymme för egna beslut och det finns en stor frihet att både lyckas och misslyckas. I det dagliga arbetet förkroppsligar Roger envishet och outtröttlig optimism och är en ständig inspirationskälla nu och för framtiden, säger Karl-Magnus Larsson.
2006-12-18