Webbfrågan
Tror du att Sverige får Nobelpris före 2020?

35% 8% 55%
Antalet svar:45

Leijonborg satsar på fakultetsanslag
Foto: Anette Andersson
Lars Leijonborg har installerat sig i sin företrädares stora hörnrum på departementet. – Jag har en stark känsla av att forskarvärlden uppfattar nya signaler, även om satsningen första året blev bara omkring 250 miljoner, inklusive en satsning på rymdforskning inom näringsdepartementet, säger han.

Foto: Folkpartiet
Huruvida Folkpartiets kampanj får någon effekt återstår att se.
Det blev inga Nobelpris till Sverige i år. Såväl kemi-, fysik som medicinprisen gick till amerikanska forskare.
Nye forskningsministern kan tänka sig elituniversitet som en lösning. Lars Leijonborg berättar i Tentakel om sin vision.
Det gick knappast att undgå löpsedlarna från fiktiva Framtidens nyheter i valrörelsen. ”Äntligen! Nobelpris till Sverige!”, löd en av dem. Avsändare var Folkpartiet.
När Tentakel nästan två månader efter valet träffar forskningsministern vill vi förstås veta hur det ska gå till.

– En storsatsning på forskning, säger Lars Leijonborg, som om han läste fortsättningen på löpsedeln.
– Formuleringen gjordes med ett leende. Det är klart att det inte finns något absolut samband, säger han, men tillägger strax:
– Men när man formulerade en ny forskningsstrategi i Japan stod det i målformuleringen att de skulle få ett antal Nobelpris, så det är inte alldeles taget ur luften.

Storsatsningen dröjer

Nu blev det ändå ingen storsatsning på forskning i alliansens första budget. Höjningen av forskningsanslagen blev knappt hälften av den summa som utlovades i valkampanjen, 900 miljoner kronor fram till 2009.
– Vi nådde inte ända fram, men jag hoppas att vi gör det i forskningspropositionen som läggs 2008, säger Lars Leijonborg.

De extra pengarna ska gå till fakulteterna. Fakultetsanslagen är idag nära eller under gränsen för hur liten andel de får vara av universitetens totala tilldelning, anser han, och det kan gå ut över långsiktigheten i forskningen. Anslagen ska på sikt dessutom i större utsträckning delas ut i konkurrens, och grundforskningen kan räkna med mer.

– Den stora bristen är skattemedel till mycket långsiktig grundforskning. Det är där vi kommer att satsa mest. Har man fått ett anslag bör det gälla över längre tid. En modell kan vara att kombinera det med att söka medel i konkurrens.

Nobel- och elituniversitet

Flera av de statliga forskningsfinansiärerna har på senare år satsat på just detta, långsiktiga stöd som fördelats i konkurrens till starka forskningsmiljöer, som Berzelii centra och Linnéstöd. Lars Leijonborg gillar modellen.
– Det är exempel på att den förra regeringen tänkte i liknande banor som vi gör.

Hans eget parti kan tänka sig att gå ännu ett steg, och göra särskilda satsningar på elit- eller Nobeluniversitet.
– Den tankegången genomförs i andra länder. I Tyskland har man infört ett system där universiteten sökt stöd och en internationell vetenskaplig panel utvärderat ansökningarna. I slutänden har två-tre universitet fått särskilda medel.

Forskarna ska bestämma

Var någonstans Sveriges elituniversitet i så fall finns vill han inte svara på. Det skulle strida mot hans övertygelse att besluten ska fattas inom den vetenskapliga världen och inte av politiker.
– Ska Sverige satsa på elituniversitet ska det ske efter vetenskaplig granskning och utvärdering och jag tror att vi då landar på fler än ett universitet, säger Lars Leijonborg.

På samma sätt besvarar han Tentakels fråga om regeringen kommer att satsa extra på datasäkerhet i framtiden.
– Vi ska inte ta ställning till hur forskningsmedel ska fördelas framöver. Jag vill i största möjliga utsträckning lita till prioriteringar som görs i vetenskapssamhället.


Namn: Lars Leijonborg
Yrke: Forskningsminister.
Ålder: 56 år.
Familj: Två barn, 10 och 30 år gamla.
Bor: Vasastan, Stockholm.
Utbildning: Socionomexamen.
Intresse: Natur, motion, sommartorpet i Småland.


Fotnot: Läs mer om Lars Leijonborgs tankar i artikel om man ska få fler svenska Nobelpris.
2006-12-18