Webbfrågan
Tror du att Sverige får Nobelpris före 2020?

35% 8% 55%
Antalet svar:45

Isbrytaren Oden kammar hem 3D-bilder
Foto: Martin Jakobsson
När isbrytaren Oden får sitt multibeamekolod, täcks en större del av havsbotten och forskarna får tredimensionella bilder.

Foto: Martin Jakobsson
Här över Lomonosovryggen, norr om Grönland, ska Oden gå. Röda prickar visar planerade hydrografiska stationer, orange stjärnor visar geologiska borrningar och den gröna linjen insamling av seismisk aktivitet. Ett möte mellan Oden och en rysk isbrytare planeras vid den röda stjärnan. (Klicka på bilden för en större version.)

Martin Jakobsson ska spana på Norra ishavets botten.
Isbrytaren Oden uppgraderas till världens bästa fartyg för polarforskning nästa år.
Med det specialiserade ekolod som Martin Jakobsson ska utrusta isbrytaren med, får man unika 3D-bilder av havsbotten.
– I dag vet vi mer om topografin på Mars än på jorden, i synnerhet när det gäller Arktis, säger Martin Jakobsson, docent i marin geologi och geofysik vid Stockholms universitet. Han har, tillsammans med kollegor från Stockholms och Göteborgs universitet, fått finanisiering från Vetenskapsrådet kommitté för forskningens infrastruktur (sju miljoner) och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (16 miljoner) för att uppgradera isbrytaren Oden.

Täcker större yta av havsbotten

– Med ett vanligt ekolod skickas en ljudsignal rakt ner under båten, men med ett så kallat multibeamekolod kan vi kratta av en större yta av havsbotten. Då sänds 864 riktade ljudsignaler ut samtidigt.

Bredden blir sex gånger djupet. Är vattendjupet en kilometer, kan man alltså undersöka en sex kilometer bred remsa där båten går.
Under det internationella polaråret, IPY, som invigs 1 mars 2007 (och pågår i två år för att täcka in alla årstider vid båda polerna), leder Martin Jakobsson en expedition i Norra ishavet, norr om Grönland.

Gamla mätningar med u-båtar

– Det är en yta lika stor som Sverige, men där mycket få mätningar är gjorda. De som finns är ofta gjorda med u-båtar under kalla kriget. Och de visste ju inte alltid var de befann sig, skrattar Jakobsson och syftar på den ryska u-båten U137 som förirrade sig in i Karlskrona skärgård 1981.

Han jämför de få mätningar som är gjorda kring den så kallade Lomonosov-ryggen med att försöka kartlägga hela Sverige från våra stora vägar.
– Man skulle till exempel missa stora delar av hela fjällkedjan…

Varför är det då så intressant med polarforskning?
Enligt Martin Jakobsson handlar det om att lära känna vår jord. Och om klimatforskning, som är hetare än någonsin just nu.

3D-bilderna över djuphavsbottnarna, tagna med hjälp av multibeam-ekolodet, ökar förståelsen av oceanografiska och geologiska processer. Även ett nytt sedimentekolog ska installeras på Oden och integreras med multibeam-systemet. Tillsammans ger dessa geofysiska mätinstrument kunskap om bottnarna som kan vara viktiga för förståelsen av till exempel vattenströmning, tidigare nedisningar och sedimenterosion längs kontinentalbranten.

Månadslång expedition

Den 12 augusti lättar Oden ankar från Svalbard och ger sig iväg på en dryg månad lång forskningsresa.

Martin Jakobssons expedition är ett av 32 projekt i det internationella samarbetet APEX med fokus på paleoklimatforskning; allt från packisens historia till hur Atlantens vatten letar sig in i den Arktiska oceanen och för upp värme.


Fotnot: Läs om varför Sverker Sörlin, ordförande i Sveriges kommitté för det internationella polaråret, i marsnumret av Tentakel:

Fotnot: Läs också om Kinnvikaprojeket i första numret av Tenakel.
2006-12-18