Webbfrågan
Är kraven för höga för att få bidrag från Vetenskapsrådet?

50% 13% 35%
Antalet svar:65
Nästa nummer
Den 18 december

De bygger små röntgenmikroskop
Foto: Klaus Biedermann
Hans Hertz får 5,4 miljoner kronor i två år för att fortsätta utveckla röntgenmetoder.

Foto: Oscar Hemberg
Den nya hårdröntgenkällan. En flytande tennstråle (orange) beskjuts med elektroner och sänder ut röntgenstrålning.

Foto: Per Takman
En kiselalg avbildad med det kompakta mjukröntgenmikroskopet som Hans Hertz grupp har tagit fram. Våglängd 2,48 nm.
Nästan 500 forskare får stöd från Vetenskapsrådet i årets ansökningsomgång. Mest av alla får röntgenforskaren Hans Hertz – 5,4 miljoner på två år. Nu kan han fortsätta utveckla nya röntgenmetoder. Och hitta de bästa tillämpningarna.
Hans forskargrupp har tagit fram det första kompakta röntgenmikroskopet för att studera hela celler. Och en röntgenkälla som kan ge upp till tio gånger skarpare bilder än dagens röntgenkällor.

Med det nya stödet ska de bland annat hitta de bästa sätten att använda röntgenmetoderna.
– Vi har haft samma stöd förra året, som ett ramanslag. Det har gjort att vi har kunnat utveckla gruppens forskning med en större frihet än med stöd till enskilda projekt, säger Hans Hertz som är professor i biomedicinsk fysik vid KTH.

Mikroskop som använder mjuk, det vill säga lågenergetisk, röntgenstrålning istället för vanligt ljus ger en mycket högre upplösning så det går att se mycket, mycket små strukturer. Till skillnad från elektronmikroskop kan man också titta på tjocka objekt, som hela celler.
– Sådana mjukröntgenmikroskop kräver en intensiv röntgenkälla som man endast kan få tillgång till på några enstaka stora anläggningar, synkrotronljuslaboratorier. Vi ville bygga ett mikroskop för det egna labbet, säger Hans Hertz.

Prototypen fungerar

De har redan byggt en prototyp som fungerar och som nu testas. Mikroskopet kan användas till att titta på till exempel celler nära sin naturliga omgivning, med hög upplösning.

Själva röntgenkällan bygger på laserljus och en mikroskopisk vätskestråle. Ljuset skickas i pulser mot vätskestrålen som hettas upp till plasma och utsänder intensiv röntgenstrålning.
Röntgenoptiken är också ny. Linserna är byggda av femhundra koncentriska cirklar och är inte tjockare än ett hårstrå. De har gjorts på nanofabrikationslabbet vid Albanova, KTH.

Tio gånger skarpare röntgen

Forskarna kunde för något år sedan också visa ny röntgenkälla, som kan ge upp till tio gånger skarpare än bilderna med dagens.

De röntgenkällor som nu används dagligen på sjukhus och vårdcentraler bygger till stor del på Wilhelm Röntgens mer än hundra år gamla upptäckt av röntgenstrålningen.

KTH-forskarnas röntgenkälla bygger på en ny princip. En flytande tennstråle skjuts ut ur ett munstycke med mycket hög hastighet. Strålen beskjuts med elektroner och sänder ifrån sig röntgenstrålning.

Nu ska de leta efter de efter bästa sättet att använda röntgenmetoderna. Röntgenkällan kan ge bättre medicinsk avbildning, till exempel vid mammografi. Mikroskopet kan användas för att lokalisera speciella proteiner.
Dessutom ska optiken utvecklas.
Med hjälp av det nya stödet kan de ta in nya doktorander, och finansiera dem som redan finns i gruppen.


Fotnot: Mjuk och hård röntgen
Röntgenstrålning är strålning med kort våglängd 0,001-10 nm (synligt ljus har våglängden 400-700 nm) och energi mellan 0,1-100 kiloelektronvolt. Är fotonenergin lägre än några kiloelektronvolt kallas det mjukröntgen. Högre fotonenergier kallas hårdröntgen. Röntgenmikroskopet nyttjar mjukröntgen, den nya skarpa röntgenkällan hårdröntgen.


Namn: Hans Hertz.
Yrke: Professor i biomedicinsk fysik.
Ålder: 50 år.
Bor: Stocksund, norr om Stockholm.
Familj: Fru, två barn på 18 och 20 år.
Hobby: Fysiken, familjen och friluftslivet.
2006-11-20