Webbfrågan
Är kraven för höga för att få bidrag från Vetenskapsrådet?

50% 13% 35%
Antalet svar:65
Nästa nummer
Den 18 december

De fick mest pengar i år
Foto: Riksbanken
Den 8 november togs beslut om 900 miljoner kronor som ska delas ut till grundforskning under 2007-2010.

Foto: Pamela Werner
Så fördelas de 900 miljonerna på olika kategorier. (Klicka på bilden för en större version.)

Foto: Pamela Werner
Så har antalet ansökningar och beviljningsgraden förändrats över åren. I år sökte färre än någonsin tidigare. Från och med i år får man ha högst två löpande bidrag samtidigt från Vetenskapsrådet. (Klicka på bilden för en större version.)
[Klubbslag!]
– Jaha, nu har vi beslutat om 900 miljoner kronor, konstaterade Arne Johansson när Vetenskapsrådet klubbade igenom vilka toppforskare som skulle få pengar i årets ansökningsomgång.
Se tio-i-topp-listan i Tentakel.
Det kom in något färre ansökningar än förra året, vilket sannolikt beror på att man från och med i år bara får ha högst två löpande bidrag samtidigt från Vetenskapsrådet.

Totalt beviljades 483 av 2154 ansökningar inom naturvetenskap och teknikvetenskap.
Det är en beviljningsgrad på drygt 22 procent, vilket är något lägre än förra årets 25 procent.
– En orsak är att det finns lite mindre nytillskott av teknikmedel i år och att vissa andra satsningar har minskat. En annan orsak är något höjda medelbelopp, vilket innebär att färre kan få pengar, säger Arne Johansson, huvudsekreterare i ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap.

"Rejäla bidrag"

– Framstående forskare ska kunna få rejäla bidrag och kunna bygga upp sin forskning. Vi ska stödja den bästa grundforskningen med ordentliga medel och bedöma strikt efter kvalitet.

Det beviljade medelbeloppet är 664 000 kronor per år, jämfört med förra årets 627 000 kronor per år. Ändå är det bara drygt hälften av det sökta beloppet.

Den stora potten av de 900 miljonerna går till projektbidrag, drygt 80 procent. Resten går till forskarassistenttjänster och en liten del till medeldyr utrustning, postdoktorer och industridoktorander. (Se grafiken ovan.)
Pengarna fördelas över upp till fyra år.

"Borde vara en tredjedel"

Bengt Westerberg, styrelseordförande i Vetenskapsrådet, konstaterar att man tvingas säga nej till många framstående forskare med god internationell konkurrenskraft.
– Beviljningsgraden borde vara en tredjedel, inte en femtedel som idag.

Men nästan 500 personer kan i alla fall glädja sig över tillskott i forskningskassan.

Årets stora vinnare är Hans Hertz, professor i teknisk fysik vid KTH, som får projektbidrag på totalt 5,4 miljoner kronor, fördelat på två år. (Läs intervjun med honom i det här numret av Tentakel.)

Se tio-i-topp-listan nedan:

1) Hans Hertz, Kungl Tekniska Högskolan, 5,4 miljoner kronor (2 år)
2) Ulf Landegren, Uppsala universitet, 5,0 (2 år)
3) Måns Ehrenberg, Uppsala universitet, 4,8 (3år)
4) Mikael Oliveberg, Stockholms universitet, 3,9 (3år)
5) Thomas Laurell, Lunds universitet, 3,9 (3år)
6) Thomas Alerstam, Lunds universitet, 3,6 (3år)
7) Owe Orwar, Chalmers tekniska högskola, 3,6 (3år)
8) Ann-Christine Syvänen, Uppsala universitet, 3,6 (3år)
9) Christofer Leygraf, Kungl Tekniska Högskolan, 3,5 (2 år)
10) Barbara Noziere, Stockholms universitet, 3,3 (3år)

Två av tio bland dem som fick allra mest forskningsbidrag är kvinnor. Beviljningsgraden är generellt något högre för män (26 %) än för kvinnor (23 %).

När det gäller forskarassistenttjänsterna har kvinnorna lyckats bättre än männen. Där är beviljningsgraden något högre för kvinnor (12,5 %) jämfört med män (9,3 %).

Här är tio-i-topp-listan över vilka som fick en forskarassistenttjänst med projektmedel på fyra år:

1) Lars Råberg, Lunds universitet, 5,88 miljoner kronor
2) Michael Malkoch, Kungl Tekniska Högskolan, 5,19
3) Richard Svanbäck, Uppsala universitet, 5,08
4) Therese Eneqvist, Stockholms universitet, 4,93
5) Martin Hällberg, Karolinska Institutet, 4,93
6) Örjan Carlborg, Uppsala universitet, 4,93
7) Marie Dacke, Lunds universitet, 4,93
8) Helena Westerdahl, Lunds universitet, 4,93
9) Susanna Törnroth-Horsefield, Göteborgs universitet, 4,93
10) Hans Blom, Kungl Tekniska Högskolan, 4,69

Se hela listan över vilka som fick pengar i årets ansökningsomgång inom naturvetenskap och teknikvetenskap:

– Processen är mycket noggrann och medel från Vetenskapsrådet innebär en viktig kvalitetsstämpel för forskaren, säger Arne Johansson.

Mer pengar nästa år

Sista ansökningsdag för nästa års ansökningsomgång inom naturvetenskap och teknikvetenskap blir 26 april 2007.
– Det blir ett gyllene tillfälle att söka pengar. För 2008 ökar tekniksatsningen med 80 miljoner kronor till 160 miljoner, och satsningen på hållbar utvecklingen ökar till 50 miljoner kronor.

Fotnot: Alla siffror är än så länge preliminära.
2006-11-20