Webbfrågan
Är kraven för höga för att få bidrag från Vetenskapsrådet?

50% 13% 35%
Antalet svar:65
Nästa nummer
Den 18 december

Svenska språket är hotat inom naturvetenskapen
Foto: Jan Berglin (tecknare)
Engelska språket har sina sidor. Här en betraktelse av den kände skämttecknaren (och fd Uppsalastudenten) Jan Berglin. (Klicka på bilden för en större version.)

Foto: Staffan Claesson
Karin Carlson och Sven Halldin på labbet i Uppsala.
DEBATT
Svensk naturvetenskap och teknik är på väg att förlora modersmålet. Det storskaliga språkbytet leder till försämrad effektivitet och ett demokratiskt underskott. Medvetenheten om problemen måste öka och en fungerande tvåspråkighet etableras.

Genom högskolans internationalisering förbättras förståelsen för andra kulturer och möjligheterna för studenter, lärare och forskare att verka i andra länder. Internationell konkurrens leder till ökad kvalitet. Detta är positiva och viktiga aspekter, och internationaliseringen är här för att stanna och utvecklas. Men hittills har bara dessa positiva aspekter uppmärksammats.

Internationaliseringens baksida

Internationaliseringen förutsätter ett gemensamt språk, idag engelska. Införande av engelska på bred front riskerar dock att tränga ut svenskan. Medvetenheten om denna risk är förbluffande liten, och lagar och förordningar utgår från ohotad svenska. Utnyttjas våra resurser effektivt när vi utan eftertanke genomför ett storskaligt byte av språk i mänsklig kommunikation, högskolans viktigaste verktyg? Vad innebär bytet för högskolans relation till omgivande samhälle?

Språket är vårt huvudredskap för forskning och undervisning. Alla studier av språkvalets påverkan på kunskapsinhämtande och tankeförmedling visar att man lär sig och kommunicerar bäst på sitt modersmål. Hur mycket sänker vi forsknings- och undervisningseffektivitet när vi byter språk: 10 procent, 20 procent eller 50 procent? Ska vi sänka kompetenskraven i motsvarande mån eller skall vi arbeta längre för att kompensera språkbytet?

Det finns en naiv föreställning att svenskan bara behövs till grundutbildning och tredje uppgiften och att engelskan kan ta över resten. Detta förutsätter förstås att svenska språket finns kvar och kan användas fullt ut i dessa syften även när högre utbildning och forskning helt gått över till engelska. Så är dock knappast fallet, nya begrepp och koncept kommer ständigt och om inte svenskan utvecklas i takt med att världen förändras kommer den inte kunna användas för att beskriva den förändrade världen. Det finns studenter, lärare och forskare som redan saknar svenska termer även för grundläggande begrepp.

Forskare som inte längre formulerar rön på svenska måste kommunicera via mellanhänder och mycket samhällsviktig verksamhet kommer aldrig att formuleras på svenska. Samhällets förståelse för forskare och forskning minskar, liksom intresset hos blivande studenter, och det kan snart bli omöjligt att över huvudtaget undervisa på svenska.

Båda språken behövs!

Att gå från omedveten anglifiering till fungerande tvåspråkighet kräver planering, men underlag saknas. Vare sig universitet, högskoleverk eller regering vet hur stor del av utbildningen som ges på engelska eller svenska, hur stor del av kurslitteraturen som är på respektive språk eller hur stor del av lärarna och studenterna som behärskar sitt ämne på svenska respektive engelska. Ingen vet hur snabbt språkbytet sker.

Svenska studenter bör behärska sitt ämne på svenska och engelska när de examineras. Metodiken för att uppnå detta är dock outvecklad. Kurslitteratur finns ofta inte på svenska. Marknaden för svenska läroböcker är liten och högskolan belönar inte författare till sådana. När bara forskningsinsatser publicerade i engelskspråkiga tidskrifter belönas väljer forskare bort författande på svenska, till förfång för fackspråkets utveckling.

Införandet av en fungerande tvåspråkighet måste prioriteras på alla nivåer i högskolan!

Fotnot: Författarna är medlemmar i språkgruppen vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Uppsala universitet.
2006-11-20