Webbfrågan
Är kraven för höga för att få bidrag från Vetenskapsrådet?

50% 13% 35%
Antalet svar:65
Nästa nummer
Den 18 december

Hon fick mest energipengar
Foto: Tentakel
Ellen Moons studerar polymerelektronik.
Karlstadforskaren Ellen Moons vill göra effektiva solceller av plast.
Hon är en av 19 som fick pengar för energigrundforskning från Energimyndigheten, på urval gjort av Vetenskapsrådet.
Totalt delar Energimyndigheten i år ut 42 miljoner kronor till energigrundforskning, fördelat på 19 projekt under tre år. (Sedan 2005 förvaltar Energimyndigheten regeringens samlade satsning på energiforskning.) Vetenskapsrådet har skött utlysning och kvalitetsgranskning av de över 150 ansökningarna. Av de 19 ansökningarna som nu får medel från Energimyndigheten, skulle nio annars ha fått pengar ur Vetenskapsrådets egen budget.

Stor energisatsning

De frigjorda pengarna, omkring 16 miljoner under tre år, går därmed till andra projekt.
– Pengarna går i första hand till övriga ansökningar med energirelevans och minst betyget 3 i bedömningen, så det är verkligen en extra satsning på energigrundforskning i år, säger Jonas Björck, gruppchef på ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap, Vetenskapsrådet.

Ellen Moons vid Karlstad universitet är den som fick mest energimedel, totalt 3,1 miljoner fördelat på tre år.
– Jag trodde inte mina ögon. Det är jätteroligt att Karlstad kan konkurrera med de stora universiteten om vissa bidrag.

Ska bygga solceller

Pengarna kommer att gå dels till att förstärka forskargruppen, dels till utrustning för att kunna bygga solceller på Karlstads universitet.

Hennes forskning handlar om polymerelektronik. Tunna skikt av ledande plast används bland annat till solceller, för att omvandla solljus till elektrisk energi, och ljusdioder, där elektrisk energi omvandlas till ljus.

– Målet är att undersöka sambandet mellan polymerskiktets sammansättning och struktur och komponenternas funktion och effektivitet.

Fördelar med plast

I dag är de flesta solceller gjorda av kisel. Fördelarna med nya organiska material är flera. Görs de av polymerer – plast – blir solcellerna både billigare att tillverka, lättare och flexibla, enligt Ellen Moons.  
– Böjliga solceller kan användas på en böjd yta som taket på en bil eller integreras i kläder och förpackningar.


Namn: Ellen Moons.
Ålder: 40 år.
Yrke: Docent och lektor i fysik. Ellen Moons kommer från Belgien där hon gick sin grundutbildning. Hon doktorerade i Israel och har forskat i Delft, Lausanne och Cambridge. Sedan sex år bor hon i Sverige.
Familj: Maken Jan van Stam, docent i fysikalisk kemi vid Karlstads universitet.
Bor: I byn Mölnbacka i Värmland, ca 4 mil norr om Karlstad.
Fritidsintresse: Modern dans och trädgården.


Fotnot: Se hela listan över vilka som fick pengar till energigrundforskning.
2006-11-20