Webbfrågan
Är kraven för höga för att få bidrag från Vetenskapsrådet?

50% 13% 35%
Antalet svar:65
Nästa nummer
Den 18 december

Nye statssekreteraren vill ha bättre forskning
Foto: Nina Rosenkvist
Peter Honeth anser att Sverige är en stark forskningsnation – som måste bli bättre.
Peter Honeth, 62 år, är ny statssekreterare på Utbildningsdepartementet och ansvarar för högre utbildning och forskning.
– Den i särklass viktigaste frågan är hur svensk forskning ska kunna bli ännu bättre på högsta internationella nivå, säger han.
Peter Honeth har en examen i juridik från Stockholms universitet och jobbade i Utbildningsdepartementet redan under 1980-talet. Sedan 1990 har han varit förvaltningschef vid Lunds universitet.
– Jag tror att jag genom arbetet vid universitetet har en god kännedom om svenskt högskoleväsende och de utmaningar vi står inför.

Vilka är dina hjärtefrågor?
– Den i särklass viktigaste övergripande frågan är hur svensk högre utbildning och forskning ska kunna bli ännu bättre på högsta internationella nivå kvalitetsmässigt.

Regeringen har sagt att mer pengar ska ges direkt till universiteten, hur ska de fördelas?
– Fram till 2009 kommer resurserna till universiteten att öka i tre steg till en total höjning av nivån med 900 miljoner kronor utöver det som följer av forskningspropositionen från 2005. För 2007 fördelas ökningen 200 miljoner proportionellt på fakultetsanslagen.
För 2008 och 2009 då nivån höjs med ytterligare 300 respektive 300 +  400 miljoner är ambitionen att höjningen ska kunna grundas på kvalitetsfaktorer. Hur detta ska kunna ske funderar bland annat resursutredningen på.

Det har länge uppmärksammats att unga forskare har ”problem med karriären",  många lever på stipendier etc. Hur ska forskaryrket behålla sin attraktion?
– Jag tror att det är nödvändigt att den akademiska karriären blir mer lockande för yngre forskare. Som systemet fungerar i dag är det inte rimligt. Det måste finnas bättre möjligheter att planera en karriär med en rimlig anställningstrygghet. Även här är befattningsstrukturutredningen viktig.
 
Och hur ska man öka intresset för naturvetenskap och teknikvetenskap bland unga?
– Det finns inga enkla metoder. En viktig förutsättning är naturligtvis gymnasie- och grundskolans utformning och inte minst lärarnas kompetens och möjligheter till fortbildning och kompetensutveckling. Här gör ju regeringen stora satsningar som aviserats i budgetpropositionen.

– Från universitet och högskolor tror jag att man måste göra stora insatser på information och samarbete med skolan. Mina erfarenheter från Lund och inte minst den naturvetenskapliga fakultetens insatser där, är att det faktiskt går att på det sättet öka intresse och ansökningar till naturvetenskaplig och teknisk utbildning

Pär Omling, Vetenskapsrådets generaldirektör, har nyligen blivit vald till ordförande i EuroHORCs. Tycker du att Sverige tar tillräcklig plats på den internationella arenan?
– Sverige är traditionellt en stark forskningsnation som är väl känd och uppskattad internationellt. Men vi har ändå successivt tappat en del av denna styrkeposition. Ska vi kunna få en utveckling som går i motsatt riktning måste svensk forskning, men också svensk forskningspolitik prövas internationellt. Vi ska vara mycket aktiva i det internationella samarbetet när det gäller forskning och högre utbildning, därför är det till exempel bra att Pär har fått detta uppdrag.

En del av Europasamarbetet handlar om stora infrastruktursatsningar, som till exempel ESS. Hur ser ni på dessa åtaganden och vad är Sveriges roll?
– Det behövs en genomtänkt strategi för stora infrastruktursatsningar både nationellt och inom EU. Sverige som är ett litet land med en stor forskningsvolym har nog mer att vinna än de flesta länder på ett internationellt samarbete om stora investeringar. Det är naturligtvis också viktigt att sådana investeringar kan hamna även i Sverige.

Hur kan vi locka fler internationella forskare till Sverige, och är det önskvärt? Behöver skatteregler ses över?
– Det kan behövas, även om det allra viktigaste är att kunna erbjuda stimulerande forskningsmiljöer med goda villkor för att bedriva forskningen. Min erfarenhet från Lund är att det i många fall faktiskt är möjligt att rekrytera forskare på toppnivå, men att det fordras medvetna strategiska satsningar från ledningar på olika nivåer.

Fotnot: Läs intervjun med Peter Honeths chef, forskningsminister Lars Leijonborg, i nästa nummer av Tentakel.
2006-11-20