Webbfrågan
Ska Sverige satsa på kärnkraftsforskning?

69% 8% 22%
Antalet svar:86
Nästa nummer
Den 30 oktober

Nytändning för kärnenergiforskning
Foto: EFDA-JET
Intresset för kärnenergiforskning ökar, även inom fusionsområdet. Bilden visar en gemensam försöksanläggning inom EUs fusionsforskningsprogram, utanför Oxford. Flera svenska forskare deltar i programmet.
Intresse för kärnenergi och forskning ökar nu snabbt, efter att området i flera år varit nästan bortglömt. I Sverige har den omstridda tankeförbudsparagrafen avskaffats. Och vid KTH startar en ny utbildning i kärnenergiteknik.
Det pågår en intensiv utbyggnad av kärnkraften i världen. Just nu byggs 27 nya reaktorer, varav en i Finland. USA planerar 25 nya verk, efter att inte ha byggt ett enda sedan 70-talet. Samtidigt får forskningen nya pengar. EU satsar till exempel 26 miljoner euro på ett kärnenergiforskningsprogram i den hittills största enskilda satsning som EU gjort.

I Sverige har tankeförbudsparagrafen avskaffats. Och för första gången startar nästa höst en magisterutbildning i kärnenergiteknik vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH. Besluten välkomnas av forskare som hoppas på en nytillströmning av studenter till området.

– Jag hoppas att vi nu kan reparera de skador som skett. Vi har de senaste åren avvecklat kompetens i Sverige, säger Waclaw Gudowski som är professor i reaktorfysik vid KTH.

– I början av 90-talet fick vi inga anslag från vanliga forskningskällor. Det fick de ungas intresse för forskningen att sjunka till botten, säger han.

Inget totalförbud

Orsaken var den så kallade tankeförbudsparagrafen, paragraf sex i lagen om kärnteknisk verksamhet, anser han. Den förbjöd förberedelser för att bygga fler reaktorer, som konstruktionsritningar, men fick i praktiken ett större inflytande än vad som var tänkt och avskaffades i juni.(Regeringsproposition 2005/06:76)

– Tankeförbudsparagrafen berörde inte grundforskningen men att den nu avskaffats är en av flera signaler i samhället om att kärnenergiområdet blir mer intressant, säger Arne Johansson som är huvudsekreterare vid ämnesrådet för teknik- och naturvetenskap vid Vetenskapsrådet.

Många EU-samarbeten

Waclaw Gudowskis forskning handlar bland annat om transmutation, en process för att omvandla radioaktivt kärnavfall till mindre farliga ämnen.

Det är en teknik som i ett önskescenario kan lösa problemet med kärnavfall, om forskarna lyckas lösa de tekniska problem som återstår. Om 10-20 år tror de att tekniken är mogen för att testas i en demonstrationsanläggning.

Forskningen har finansierats av industrin, och på senare år av EU. Gruppen med 13-14 forskare deltar flitigt i EU-samarbeten, är med i tio olika projekt och koordinerar tre.

Kärntekniskt forskningscentrum

Waclaw Gudowski hoppas att det nu ska bli lättare att få pengar till forskningen också från andra håll. Ett kärntekniskt forskningscentrum, samfinansierat av industrin och staten, är hans mål.

Kunskaperna kan dock inte omsättas i nya kärnkraftverk i Sverige. Förbudet att uppföra kärnkraftverk kvarstår.

– Det är viktigt att satsa på statlig forskning i kärnkraftsteknik, oavsett om Sverige ska ha kärnkraft eller inte. Kunskaperna behövs för att till exempel kunna jämföra olika energislag. Dessutom får vi insyn i forskningen, säger Sven Kullander som är ordförande i Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott.


Fotnot: Vetenskapsrådet ger i år så kallat planeringsbidrag till ny kärnteknik. Forskarna kan få pengar för att under ett till två år planera för kompetensuppbyggnad eller infrastruktur. Pengarna kommer från tidigare statsbidrag till Studsviks forskningsreaktor.
2006-09-25

Hur tar du reda på nya forskarrön från det natur- och teknikvetenskapliga området?