Webbfrågan
Ska Sverige satsa på kärnkraftsforskning?

69% 8% 22%
Antalet svar:86
Nästa nummer
Den 30 oktober

Fiberforskare vill härma naturen
Foto: Biomime
Pappret på bilden har blivit vattenavstötande genom behandlingar med naturliga och syntetiska polymerer och enzymer.

Foto: Busch&Bild
Professor Tuula Teeri är forskningscentets chef.
Nu startar ett nytt fiberforskningscentrum vid KTH, med inspiration hämtad från naturen. Forskarna ska härma naturens sätt att tillverka växtfibrer för att ta fram nya material och produkter.
I det nya strategiska forskningscentret ska forskare från KTH, Umeå Plant Science Center och forskningsföretaget STFI-Packforsk slå sina kloka huvuden ihop för att ta fram nya material och produkter baserade på cellulosa.

Det kan vara kompositer som innehåller cellulosa, eller cellulosa som fått en ny yta med nya egenskaper.

Forskningscentret vid Albanova, mitt emellan universitetet och tekniska högskolan i Stockholm, har fått namnet Biomime, Swedish center for biomimetic fiber engineering. Angreppssättet är biomimetiskt. Forskarna löser problem genom att efterlikna naturen. Ett känt exempel är självrengörande glasytor som efterliknar lotusblommans yta.

Cellväggen inspirerar

– Det är svårt att kemiskt modifiera fibrer och det finns bara ett fåtal framgångsrika exempel. Naturen måste redan ha löst många av de problem som vi forskare brottas med. Därför vill vi härma principer från cellväggen för att ge fiberytor nya funktioner, säger Tuula Teeri som är professor vid KTH och forskningscentrets chef.

Forskarna ska nu studera hur cellväggen som ger fibrerna dess egenskaper byggs upp, och hur dess struktur ser ut.

– Cellväggen är en naturlig biokomposit. Vet vi hur den byggs och hur naturen kopplar ihop delarna kan vi bygga kompositer själva.

Generna bestämmer

Ett sätt att studera vedens uppbyggnad är att ta reda på vilka gener som är aktiva i vedbildningen och vilka proteiner de kodar för.

Kunskapen kan ge ny teknik för att modifiera cellulosa, massafibrer eller papper. I framtiden kan forskarna med hjälp av genmodifiering bygga in önskade egenskaper och skräddarsy fibrer när trädet växer.

Nya ytor

Att ytmodifiera cellulosan är ett av forskarnas huvudspår för att få material med nya egenskaper.
– Vi jobbar med flera bastekniker att modifiera cellulosan, bland annat genom att tillsätta olika polymerer, med hjälp av enzymer och med kemisk modifiering. Vi har redan exempel på att detta kan ge ytor som är till exempel vatten eller smutsavstötande, säger Tuula Teeri.

Forskningscentret vid Albanova finansieras främst av Stiftelsen för strategisk forskning, som gett stöd med 45 miljoner kronor  fördelade över fem år.
2006-09-25

Hur tar du reda på nya forskarrön från det natur- och teknikvetenskapliga området?