Webbfrågan
Har du någon gång funderat på att hoppa av den akademiska karriären på grund av dåliga anställningsförhållanden?

86% 3% 10%
Antalet svar:152
Nästa nummer
Den 25 september

Flugsnapparhonan vill ha hanen med resurser
Foto: Thor Veen
Halsbandsflugsnapparen häckar på Öland och Gotland i maj-juni.

Foto: Tommy Westberg
Anna Qvarnström, evolutionsforskare, nominerad till forskningspriset EURYI.
Flugsnapparhonan väljer den hane som har störst pannfläck. Men det är inte för hans goda geners skull. Det är för att han har stort revir. Det visar en forskarrapport från Uppsala universitet.
Halsbandflugsnapparen är förmodligen Sveriges mest studerade fågelart. Det är en liten svart och vit fågel, där hanen känns igen på en ståtlig vit fläck i pannan. Och ju större fläck, desto mer gillar honorna honom. En allmän teori är att det är för att han har bra gener.

Nu hävdar en forskargrupp vid zooekologiska avdelningen vid Uppsala universitet att teorin inte stämmer. Gruppen har kommit fram till resultaten, som har publicerats i Nature, genom att undersöka alla genetiska antaganden bakom teorin.

Forskargruppen konstaterar att honan föredrar hanen med störst pannfläck. Men, det är inte för att han har bra gener.
– Honorna är ute efter en hane som erbjuder bra resurser, vilket ger henne större möjligheter att få många ungar som överlever. Eftersom storfläckade hanar har bra resurser kommer den preferensen för sådana hanar att spridas i nästa generation, säger forskaren Anna Qvarnström.

Kända släktingar

Anna Qvarnström svarar i mobiltelefon på Öland, där hon på plats studerar den lilla flugsnapparen som nu flyttar upp efter en vinter i Afrika. Fågeln häckar på Öland och Gotland i maj-juni. Där har Uppsalaforskare under 26 år samlat in data om 8 500 halsbandsflugsnappare, om deras släkt, överlevnad och reproduktion. Det är på dessa data de har testat genetiska antaganden bakom evolutionsteorin.

Just Anna Qvarnström har efter att ha varit forskarassistent i fyra år nu en korttidstjänst. Men hon har chans att snart få en tryggare försörjning. Hon är en av sex unga forskare från Sverige som nominerats till det europeiska forskningspriset European Young Investigator Awards, EURYI, som ger 25 forskare en miljon euro och därmed en möjlighet att bygga upp egna forskargrupper. I juli tas det beslut om vilka som ska få priset.
2006-05-29