Webbfrågan
Har du någon gång funderat på att hoppa av den akademiska karriären på grund av dåliga anställningsförhållanden?

86% 3% 10%
Antalet svar:152
Nästa nummer
Den 25 september

Östersjön- ett litet hav med stora utmaningar
Foto: Manuela Fehr
Örjan Gustafsson lyfter ombord borrprover med sedimentkärnor från 240 meters djup i Gotlandsdjupet. De ska undersökas för att spåra förändringar i kretsloppen av kol och näringsämnen de senaste 200 åren.
Östersjön är ett ekosystem med få arter. Men att förstå vad som händer i det unika innanhavet är ändå inte lätt. Örjan Gustafsson studerar biogeokemiska kretslopp och har lämnat en karriär i USA för de goda förutsättningarna för marin forskning i Sverige.
En blandning av sött och salt – precis som i allsången bjuder Östersjön på ett komplext samspel mellan olika ekosystem och processer, både i öppet vatten och kustnära områden.

Miljöforskaren Örjan Gustafsson och hans forskargrupp vid Stockholms universitetet utvecklar bland annat metoder för att studera näringsbalanser i Östersjön, till exempel genom att förfina mätningar av hur mycket kol, kväve och fosfor som försvinner från ytvattnet.

Att bättre förstå hur ämnena tar sig ned på djupare vatten behövs för forskningen om såväl övergödningen som hur mycket koldioxid havet tar upp.

Studerar näringsbalans med ny metod

– Dagens metoder bygger bland annat på sedimentfällor för sjunkande dött material, men det har varit svårt att veta hur mycket de verkligen fångar upp. Material kan dels föras bort av strömmar, dels bli uppätet av mikroorganismer, säger Örjan Gustafsson.

Han har utvecklat en elegant metod för att kalibrera fällorna som utnyttjar de små mängderna radioaktivt uran som finns naturligt i vattnet. När det faller sönder bildas torium som binder till det sjunkande materialet. Vet man koncentrationen av uran går det att räkna ut hur mycket torium det borde finnas i fällorna.

– Vi drar ett strå till stacken för förståelsen av hur kväve och fosfor samverkar. De komplexa processerna gör det svårt att få säkra svar, och gör också att forskare har väldigt olika bild av vad som styr övergödningen.

Havet binder mer kol än man tror

Men tanken är att forskningen inte bara specifikt ska gälla Östersjön, utan även fungera för att beskriva processer i andra hav. Enligt Örjan Gustafsson har intresset för kolkretsloppet i kustnära områden ökat på senare år, i och med att klimatforskarna försöker räkna in haven i sina modeller.

– Genom att jämföra med de faktiska mängderna torium i sedimentfällorna kan vi visa att mer kol än i dagens uppskattningar försvinner i djupet, såväl i Östersjön som i Nordatlanten och i Stilla Havet. Det ger utrymme för dubbelt så stort upptag av koldioxid i ytvattnet – ett litet men viktigt bidrag till mer exakta klimatmodeller.

Doktorerade i Boston

Örjan Gustafsson doktorerade vid MIT i Boston och lockades hem igen av ett postdoc-stipendium från NFR – den omvända vägen jämfört med många andra naturvetare. Och han har blivit Sverige troget, idag med en rådsforskartjänst vid institutionen för tillämpad miljövetenskap, finansierad av Vetenskapsrådet.
– Det som är unikt är de långa tidsserierna som finns samlade från Östersjön och den fina infrastukturen. I USA går det att ge sig ut med stora forskningsfartyg på långa expeditioner, men det är mer värt att med mindre fartyg kunna ta regelbundna prover i kustnära områden.

Samarbete viktigt för Östersjön

För att ännu bättre kunna förstå processerna i Östersjön hoppas han på ett ökat samarbete mellan de 14 länder som delar havets avrinningsområden. En nytt program är på gång inom EU:s sjunde ramprogram som kan förenkla samfinansiering av forskning.
– En bred forskning med såväl planktonekologer som analytiska kemister och sedimentgeologer behövs, både för att upptäcka miljöproblem i Östersjön och för att utveckla modeller som bidrar till havsforskningen i stort.
2006-05-29