Webbfrågan
Tycker du att lärarundantaget ska tas bort?

32% 15% 51%
Antalet svar:52
Nästa nummer
Den 29 maj

Nyfiken matematiker får Abelpriset
Lennart Carleson har fått matematikernas "Nobelpris" – Abelpriset.
Lennart Carleson får årets Abelpris av Norska vetenskapsakademin.
Priset kallas ofta nobelpriset i matematik och ger förutom äran även sex miljoner norska kronor.
– Samtalet från priskommittén kom som en överraskning, även om jag fått vissa tecken på att något var på gång, säger en glad pristagare som värderar Abelpriset högst bland de internationella priser han fått genom åren.

Lennart Carleson är professor emeritus vid KTH och belönas för sin forskning kring harmonisk analys och dynamiska system. Harmonisk analys rör Fourier-serier som beskriver hur matematiska fenomen kan förklaras vara uppbyggda av enkla vågrörelser, medan dynamiska system beskriver komplexa förlopp inom bland annat meteorologi och finansmarknader.

Han har också lett Mittag-Leffler institutet i Stockholm och utvecklat det till ett av världens mest aktiva matematiska forskningsinstitut. Lennart Carleson har länge arbetat vid Uppsala universitet och har även varit gästprofessor vid Stanford och MIT.

Du fyllde nyligen 78 år och har forskat i mer än ett halvt sekel –  vilken av dina många vetenskapliga insatser värderar du själv högst?
– Det måste vara att jag lyckades bevisa att alla matematiska funktioner av en viss klass kan beskrivas som summan av sina Fourier-serier. Det var något som Fourier själv påstod, men det dröjde 150 år innan jag kunde visa att det stämde på 1960-talet. Det lade i sin tur grunden för mycket annan forskning inom harmonisk analys.

Prismotiveringen talar om att du alltid rastlöst sökt dig till nya forskningsområden. Vad har drivit dig att nyfiket söka nya utmaningar?
– Det är helt enkelt roligare att byta ämne, och inte stanna inom ett fält där man gjort vetenskapliga genombrott. Då får man också en chans att lära sig något nytt. Men konsten i att bli framgångsrik är att välja rätt ämne – ett som är tillräcklig svårt för att det ska vara en utmaning, men ändå lätt nog för att det ska gå att lösa med rimlig arbetsinsats.

Vad ser du för matematiska utmaningar som intresserar dig idag?
– Numera har jag trappat ned på forskningen, men jag har ett gott öga till komplexitetsteori. Där arbetar man med att ta fram teorier för att jämföra hur resurskrävande olika lösningar av beräkningsproblem är i tid eller datorresurser. Området har inte haft några stora vetenskapliga genombrott på länge, så att ge sig in i det vore en utmaning.

Du har även skrivit populärvetenskapliga böcker och debatterat matematikens roll i samhället. Hur ser du på villkoren för matematiken idag?
– Betydelsen av matematik har ökat i samhället, både när det gäller undervisning och som ett verktyg inom olika fält. Men den matematiska forskningen har det tuffare, och unga forskare måste kämpa med att motivera sina projekt. Ett problem är också att finansieringen ofta är kortsiktig. Jag vet ju av egen erfarenhet att det kan krävas vetenskapliga insatser som sträcker sig långt över tio år.

Och slutligen –  vad ska du använda alla prispengarna till?
– Jag har ingen aning. Det första jag måste ta reda på är om jag måste betala skatt på priset. När jag vet hur mycket pengar jag får ska jag på allvar börja fundera på hur jag ska använda dem.

Abelpriset instiftades 2002 till minne av den norske matematikern Niels Henrik Abel. Årets pris delas ut av Norges drottning Sonja vid en prisceremoni i Oslo 23 maj.
2006-05-02