Webbfrågan
Tycker du att lärarundantaget ska tas bort?

32% 15% 51%
Antalet svar:52
Nästa nummer
Den 29 maj

Vem ska äga patenten?
Regeringens rapport ”Nyttiggörande av högskoleuppfinningar”, och ITPS rapport "Who should own university research?".

Foto: © Disney
Oppfinnar-Jocke vore kanske en guldgruva för Ankeborgs universitet. Vad han skulle tycka om det svenska lärarundantaget är oklart.
Sverige är framstående inom forskning och innovation.
Många menar att det så kallade lärarundantaget är en av orsakerna.
Men nu kan det vara på väg att försvinna.
Lärarundantaget innebär att forskare verksamma vid universitet och högskolor själva äger rätten till sina uppfinningar. Sverige är ett av få länder som fortfarande har detta undantag kvar. Nu funderar Utbildningsdepartementet på att avskaffa lärarundantaget.

Marianne Levin, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, har lett regeringens utredning ”Nyttiggörande av högskoleuppfinningar" som pekar på två alternativ:

1) behålla lärarundantaget och införa anmälningsplikt för patenterbara uppfinningar som tas fram av anställda forskare vid universitet och högskolor.
2) avskaffa lärarundantaget och ge universiteten en möjlighet att ta över universitetsuppfinningar.

Röra om i grytan

– Jag tror personligen att det inte är så dumt om högskolorna får möjlighet att ta över kommersialisering av patent. Inte för att ge inkomst till högskolorna, men för att röra om i grytan och skapa en medvetenhet om de värden som högskoleforskningen idag representerar, säger Marianne Levin.
 
Hon menar att högskolan i många fall är en starkare förhandlingspart än en enskild forskare. Och många forskare varken kan eller vill ägna tid och energi åt att kommersialisera sitt patent. För dem står alla möjligheter öppna, eftersom den föreslagna lagstiftningen kan avtalas bort.

– Sverige är litet och om vi ska hävda oss internationellt måste vi samarbeta inom olika områden. Det krävs dock en sofistikerad organisation, gemensam för alla högskolor och universitet, säger hon.

Naivt att ta bort lärarundantaget

Mats Leijon, professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet, har över 500 patent, bland annat kring högspänningsgeneratorn Powerformer från ABB och idén om vågkraft. Han anser att det är naivt att tro att man får fram flera nya innovationsföretag genom att ta bort lärarundantaget.

– Ska det skapas nya stora svenska företag, med många arbetstillfällen, måste den drivande personen börja från början och finns med hela vägen. Universiteten är ett av få ställen där det går att göra så idag, säger Mats Leijon.

Han menar att det är forskarna själva som är bäst på att förstå värdet av sina idéer. En extern administration tenderar att sortera bort idéer som verkar omöjliga, och i stället ge stöd åt sådant de känner igen. Patent som säljs ut i ett tidigt skede riskerar dessutom att hamna på hyllan ute i ett stort företag.

"Ta vara på drivkraften hos uppfinnaren"

– De riktigt bra idéerna är de som går på tvärsen. Lärarundantaget är en fantastisk möjlighet att kunna utnyttja sina egna idéer. Det handlar inte om att tjäna pengar utan om ta vara på drivkraften hos uppfinnaren för att skapa nya industrier.

– Jag förstår inte hur regeringen kan vilja täppa till det systemet. I stället bör man satsa mer på finansiering till grundforskning och tillämpad forskning på universiteten.

Mark Sellenthin, doktorand vid Linköpings universitet, har på uppdrag av ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier, visat att avskaffning av lärarundantaget inte automatiskt skulle leda till en ökad kommersialisering av patent. (Läs rapporten.)

Förra våren gjorde han en enkät bland 400 svenska och 400 tyska professorer.
– Det spelar ingen roll om lärarundantaget är kvar eller inte. Andra faktorer som infrastrukturen på universiteten (holdingbolag och teknikbrostiftelser) tidigare patenterfarenhet och personliga nätverk är viktigare, säger han.

Akut med sekretesslagstiftning

– Frågan är vem som ska tjäna pengar på uppfinningarna – och det är en politisk fråga, säger Mark Sellenthin.

Det viktigaste är att ändra i sekretesslagstiftningen, enligt utredaren Marianne Levin.

– Det är akut! Innehållet i ansökningar till finansiärer som Vetenskapsrådet eller EU:s ramprogram bör inte vara offentliga, eftersom patenterbarheten då lätt går förlorad.

Rapporten föreslår att patenterbara forskningsresultat som kommit fram i samarbete mellan högskolor, företag, myndigheter eller andra finansiärer hemligstämplas i fem år, om de inte dessförinnan offentliggjorts genom en patentansökan.

Vetenskapsrådet neutralt

Vetenskapsrådet tar i sitt remissvar på rapporten inte ställning till huruvida lärarundantaget ska vara kvar eller inte, men skriver:
”Oberoende av vilken lösning man väljer är det viktigt att det finns starkare incitament och ekonomisk uppbackning för kommersialiseringsprocessen."

Fotnot: Läs artikeln om entreprenören Thomas Laurell i detta nummer av Tentakel.
2006-05-02