Webbfrågan
Ska publiceringsframgång/ citeringsgrad vägas in vid bedömning av ansökningar?

61% 2% 37%
Antalet svar:100
Nästa nummer
Den 2 maj

Svenskar citeras mer än snittet
Foto: Daniel Wadskog
Diagrammet visar att Sverige ligger över världgenomsnittet 1 i citeringsgrad, sett på alla forskningsfält. (Klicka på bilden för en större version.)

Foto: Tentakel
Analytikern Daniel Wadskog utvecklar Vetenskapsrådets databas.
Svenska forskare ligger över snittet när det gäller citeringsgrad.
Det visar en bibliometrisk analys gjord av Vetenskapsrådet.
I Vetenskapsrådets databas från ISI Web of Science finns publicerad forskning sedan 1982. Thomson har ambitionen att täcka alla viktiga tidskrifter inom alla fält. Nästan 13 000 tidskrifter finns med, varav cirka 3 000 handlar om naturvetenskap och teknikvetenskap. Många svenska tidskrifter är med (se faktarutan längst ner). Varje tidskrift är tilldelad ett eller flera ämnesfält.

23 miljoner artiklar

Totalt finns 23 000 000 papper, mest artiklar och men även review-artiklar, letters och annat.
I dessa 23 000 000 papper finns 408 000 000 citeringar.

Varje år tillkommer omkring 1 200 000 nya papper, varav 19 000 har minst en svensk forskare som författare. Antalet papper ökar från år till år.

Letar efter trender

Vetenskapsrådets analysenhet använder databasen för att titta på hur det går för svensk forskning i ett internationellt perspektiv. De letar efter trender, och gör också uppföljningar på olika lärosäten, ibland även forskargrupper eller till och med enskilda forskare.

– Ett index säger inte hela sanningen utan måste tolkas med försiktighet. Man måste titta på många olika saker, det är jätteviktigt, säger Daniel Wadskog, som sköter databasen.

Standardmåtten för bibliometrisk analys är:
1)    Antal papper per forskare/forskargrupp/lärosäte/land.
2)    Antal citeringar under en tidsperiod.
3)    Medelcitering per tidskrift/forskare/ämnesområden.
4)    Kvoten mellan enskild forskares citeringsgrad och hela fältets medelcitering, vilket ger ett bra mått på hur en forskare ligger till.

Sverige över snittet

Med den sistnämnda metoden, kvoten i punkt 4), kan man jämföra uppmärksamheten en forskare får i så vitt skilda fält som optik och sociologi. Det är så Daniel Wadskog har fått fram diagrammet ovan. Siffran 1 anger att man är lika mycket citerad som världsgenomsnittet i det fältet.

Diagrammet visar att Sverige ligger över snittet 1 sett på alla forskningsfält. Visserligen har den genomsnittliga citeringsgraden minskat något, från 1,2 till 1,1 de senaste 20 åren, men vi ligger ända ganska högt.

Danmark på frammarsch

USA har legat i topp länge, men Danmark har gjort stora framsteg de senaste åren.

Oftast tittar man på citeringar över en två årsperiod.
– Det är ett lagom tidsfönster. I stort sett alla områdens citeringar sker inom samma tidsram och toppar samtidigt – efter fyra år, säger Daniel Wadskog.
2006-03-27