Webbfrågan
Ska publiceringsframgång/ citeringsgrad vägas in vid bedömning av ansökningar?

61% 2% 37%
Antalet svar:100
Nästa nummer
Den 2 maj

Ska de mest citerade forskarna få mest pengar?
Foto: Tentakel
Högt rankade tidskrifter kan ge högre citeringsindex i bibliometriska analyser.
54 svenskar finns på listorna över världens mest citerade forskare.
39 av dem har fått medel från Vetenskapsrådet.
Bibliometrin är på väg att bli ett komplement till peer review-arbetet i bedömningssystemet.
Men vad säger egentligen en bibliometrisk analys?
Bibliometri innebär statistiska analyser av publiceringar i vetenskapliga tidskrifter. Man kan mäta allt från citeringsgrad till internationellt samarbete mellan forskargrupper.

Databasen ISI Web of Science från Thomson Scientific är den mest använda källan för bibliometriska analyser. I populära ISIHighlyCited.com listas de 250 mest citerade forskarna inom 21 olika ämnesområden, under den senaste 20-årsperioden.
54 av dem är svenskar (se hela listan nedan).

Majoriteten har fått stöd

När Tentakel jämförde listan över de mest citerade svenskarna med vilka som fått medel från Vetenskapsrådet, fanns hela 39 av de 54 högciterade forskarna bland de som fått stöd från Vetenskapsrådet sedan det bildades 2001.

Idag används bibliometri sällan för att bedöma vetenskaplig kvalitet vid ansökningar om bidrag. Vetenskapsrådet använder peer review-systemet där experter inom fältet granskar sina kollegors projekt.

Olika svar med olika peer-paneler

Att det spelar stor vilken peer-panel det är som granskar visades redan i en studie i Science 1981 (Cole, Cole & Simon : "Chance and Consensus in Peer Review" ) där två olika paneler gjorde helt olika bedömningar när ansökningar till amerikanska NSF, National Science Foundation, skulle rankas.

– Bibliometri ger ett statistiskt mått på hur mycket forskningen uppmärksammas. Jag hoppas att bibliometriska mått blir vanligare vid bedömning av ansökningar i framtiden, säger Daniel Wadskog på Vetenskapsrådets analysenhet

Inget eget verktyg

Enligt både Vetenskapsrådets generaldirektör Pär Omling och Arne Johansson, huvudsekreterare för Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap, är bibliometrin på väg in i bedömningssystemet, men den går inte att använda som ett eget verktyg för att rangordna ansökningar.

– Bibliometri är bra för att utvärdera forskarnas kompetens, men säger inget om kvaliteten på ett kommande forskningsprojekt. Det kan dock fungera som en varningssignal om ett projektförslag ser lysande ut men personen har låg citeringsgrad, säger Arne Johansson.

Pilotstudie

Just nu arbetar Vetenskapsrådets analysenhet med att jämföra granskarnas bedömning av förra årets stora ansökningsomgång (inom två beredningsgrupper för naturvetenskap och teknikvetenskap) med vad bibliometrin säger.

– Det ska bli spännande att se hur det överensstämmer, men man måste vara medveten om att bibliometrin bara skulle vara en del av bedömningen av ansökningana, säger Winnie Birberg, forskningssekreterare på Vetenskapsrådet och ansvarig för pilotstudien.

Mäter publiceringsframgång

Även Olle Persson, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Umeå universitet, talar om vikten av att inte lita för blint på bibliometrin.
– Man ska ha klart för sig att det man mäter är publiceringsframgång, inte kvalitet. En högt citerad artikel kan ha många medförfattare, men det är svårt att veta hur stort den enskilde forskarens bidrag är, säger han.

En annan felkälla kan vara att en artikel är högt citerad för att författarna begått ett viktigt misstag. Eller att forskarnas namn blandas ihop eftersom bara initialerna används i förnamnet. Det finns till exempel många W. Chang. Och hur ska självciteringar räknas?

En sorts peer review

Man bör också titta på vilken typ av artiklar som citeras. Review-artiklar har blivit allt vanligare, och visst är det bra med överblickar på ett forskningsområde, men det är inget mått på den egna forskarinsatsen, säger Olle Persson.

Samtidigt är citeringar en form av peer review, menar Daniel Wadskog. Så kallade negativa citeringar utgör bara några procent av det totala.
– 100 citeringar av ett papper innebär att 100 personer gjort en bedömning. Det ger ett statistiskt stabilt mått som kan användas till uppföljning av forskning.


Listan:
Alla svenskar på ISIHighlyCited.com

Dessa 54 svenskar hör till de 250 mest citerade forskarna inom sina respektive områden, enligt ISIHighlyCited. Här sorterade i bokstavsordning efter lärosäte.

NAMN/INSTITUTION                   KATEGORI              VR-STÖD

Karolinska Institutet 
• Adami, Hans-Olov                    Clinical Medicine               Ja  
• Fredholm, Bertil                       Pharmacology                   Ja
• Fuxe, Kjell                               Neuroscience                    Ja
• Gustafsson, Jan-Åke                Biology & Biochemistry      Ja
• Ingelman-Sundberg, Magnus     Pharmacology                   Ja
• Hökfelt, Tomas                         Neuroscience                    Ja
• Jörnvall, Hans                           Biology & Biochemistry     Ja
• Kärre, Klas                               Immunology                     Ja
• Ljunggren, Hans-Gustaf             Immunology                     Ja
• Normark, Staffan                       Microbiology                    Ja
• Olson, Lars                              Neuroscience                   Ja
• Orrenius, Sten                          Biology & Biochemistry     Ja
• Samuelsson, Bengt                  Biology & Biochemistry
Sjöqvist, Folke                         Pharmacology
Terenius, Lars                          Neuroscience                   Ja
• Theorell, Töres                         Social Sciences               Ja
• Ungerstedt, Urban                    Neuroscience                   Ja
• Winblad, Bengt                        Neuroscience                   Ja

Huddinge universitetssjukhus
Bertilsson, Leif                        Pharmacology                  Ja
                       
Lunds universitet
• Asp, Nils Georg                       Agricultural Sciences
• Bååth, Erland                          Ecology/Environment          Ja
• Björck, Inger                            Agricultural Sciences
• Björklund, Anders                    Neuroscience                     Ja
• Brundin, Patrik                        Neuroscience                     Ja
• Eliasson, Ann-Charlotte            Agricultural Sciences
• Håkanson, Rolf                        Pharmacology                    Ja
• Lindau, Ingolf                           Physics Materials Science  Ja
• Lindvall, Olle                            Neuroscience                     Ja
• Roos, Björn O.                        Chemistry                           Ja
• Siljeström, Monica                   Agricultural Sciences

Lund Tekniska Högskola
• Åström, Karl                           Engineering                       Ja
• Nyman, Margareta                  Agricultural Sciences          Ja

Uppsala universitet
• Artursson, Per                        Pharmacology                    Ja
• Parrow, Joachim                     Computer Science              Ja
Stoica, Peter                          Engineering                        Ja
• Hansson, Lennart A.               Ecology/Environment

 SLU
• Theander, Olof                        Agricultural Sciences
• Åman, Per                             Agricultural Sciences

Ludwig Institutet, Uppsala        
• Heldin, Carl-Henrik                  Molecular Biology & Genetics
                                               + Biology & Biochemistry                                                           
Chalmers
• Aulin, Tor                               Computer Science              Ja
• Black, John                            Space Sciences                 Ja
• Johnson, Claes                       Mathematics                      Ja
• Sandberg, Ann-Sofie                Agricultural Sciences
• Sundgren, Jan Eric                  Materials Science              Ja

Stockholms universitet
• Garegg, Per J.                        Agricultural Sciences          Ja 
• Kraulis, Per J.                        Chemistry
• Lindberg, Bengt                      Agricultural Sciences
• von Heijne, Gunnar                  Biology & Biochemistry      Ja

Umeå universitet
• Norberg, Astrid                       Social Sciences                 Ja
• Persson, Lennart                    Ecology/Environment          Ja
• Rappe, Christoffer                   Ecology/Environment
• Öquist, Gunnar                       Plant & Animal Science      Ja

Linköpings universitet
• Hultman, Lars                        Materials Science                Ja

AstraZeneca    
• Lundberg, Jan M.                   Biology & Biochemistry
                                              + Pharmacology
                                              + Neuroscience
                                                                           
Fotnot: Några forskare är högt citerade inom flera ämneskategorier.

Kommentar:
– Det är inte något heltäckande eller precist verktyg. De räknar totalt antal citeringar under hela senaste 20-årsperioden, vilket gör att seniora forskare får en stor fördel gentemot de som kommit igång efter tidigt 80-tal, vilket jag kan tycka är missvisande, säger Daniel Wadskog på Vetenskapsrådets analysenhet.

Sök själv, på land, forskare eller ämnesområde:
ISIHighlyCited
2006-03-27