Webbfrågan
Ska publiceringsframgång/ citeringsgrad vägas in vid bedömning av ansökningar?

61% 2% 37%
Antalet svar:100
Nästa nummer
Den 2 maj

Dubbelt så svårt för kvinnor att bli professorer
Foto: Högskoleverket
Diagrammet visar att andelen män är dubbelt så stor som andelen kvinnor som fått en professorstjänst inom 12 år efter doktorsexamen. Ur Högskoleverkets rapport. (Klicka på bilden för en större version.)

Foto: IBL
Två mot en. Män har dubbelt så lätt som kvinnor att bli professorer, enligt Högskoleverket.
Disputerade män har dubbelt så stor chans som disputerade kvinnor att bli professorer, enligt en omfattande undersökning av Högskoleverket.
Mer än hälften av alla studenter på grundutbildningen på universitet och högskolor är kvinnor. Lika många kvinnor som män antas till forskarutbildning.
Ändå är bara 16 procent av professorerna kvinnor.

Större obalans högre upp

Ju högre upp i hierarkin, desto större är obalansen mellan könen. Många har hänvisat till att skillnaden ska jämna ut sig på professorsnivå efter hand som jämställdheten ökar på grundutbildningen och forskarutbildning. Men det verkar inte bli så.

En omfattande undersökning utförd av Högskoleverket visar att män har dubbelt så stor chans som kvinnor att bli professorer. Bland dem som doktorerade år 1991 lyckades åtta procent av männen men bara fyra procent av kvinnorna att bli professorer inom en tolvårsperiod.

Kvinnor avlänkas

– Om vi kompletterar detta med resultatet som visar hur stor andel kvinnor och män som blir professorer inom 18 år är bilden kristallklar: kvinnorna avlänkas. Det spelar heller ingen roll om vi jämför kvinnor och män som doktorerade i början av 1980-talet eller tio år senare: mönstret är detsamma, säger Helen Dryler, utredare på Högskoleverket.

En möjlig förklaring är att kvinnor i större grad är föräldralediga och hamnar utanför forskarsamhället periodvis. Dessutom dominerar män bland vetenskapliga beslutsförfattare, bedömare av artikelmanus och forskningsledare, vilket gynnar andra män vid anslagsomgångar, publicering och nätverksbyggande.

Missat regeringsmål

2004 var regeringens mål 20 procent kvinnliga professorer. Det magra facit blev 16 procent.
Bara 9 av 27 lärosäten lyckade uppfylla regeringens mål för hur många av de nyrekryterade professorerna som ska vara kvinnor.
– Jämställdhetsarbetet går i rätt riktning men endast på lägre nivåer, säger Kerstin Eliasson, statssekreterare i Utbildningsdepartementet.

Göran Blomqvist, förbundsdirektör för Sveriges universitetslärarförbund (SULF), poängterar att det inte bara gäller att uppnå lika antal kvinnliga och manliga professorer på landets lärosäten.
– Trots att vissa högskolor utåt sett har ett bra jämställdhetsarbete i form av hög andel kvinnliga professorer, kan anställningsförhållanden vara avsevärt mycket sämre för kvinnor än män.

Olika tjänster

Han talade på konferensen Kvinnor, vetenskap, karriär ordnad av Institutet för framtidsstudier på internationella kvinnodagen den 8 mars.

Som exempel gav han Lunds universitet där det är vanligt att forskare fortfarande bara har tidsbegränsad anställning åtta till nio år efter att de tagit doktorsexamen. Denna situation är vanligare för de kvinnliga forskarna. Dessutom har kvinnor ofta lägre tjänster och enklare arbetsuppgifter än sina manliga kollegor.

Läser olika saker

En annan av talarna var Liisa Husu, Helsingfors universitets forskarkollegium, med lång erfarenhet av hur kvinnor klarar sig i forskarvärlden. Hon förklarar varför det behövs fler kvinnor inom forskningen:
– Mycket talar för att både kvinnor och män är nödvändiga för att uppnå en mångsidighet inom forskningen.
– Ur ett rättviseperspektiv är det en mänsklig rättighet att få använda sin potential. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ju så att stora satsningar har gjorts för att utbilda kvinnor och detta bör också utnyttjas,  

Fortfarande råder obalans mellan vilka ämnen män och kvinnor väljer att läsa, enligt Högskoleverkets rapport Forskarutbildning och forskarkarriär. 80 procent av kvinnorna läser ämnen som enligt tradition har setts som väl lämpade för kvinnor, som vård, omsorg och skola, medan hälften av männen läser tekniska ämnen.

Fotnot: Läs också växtbiokemi-professor Marianne Sommarins debattartikel i det här numret om orsakerna till kvinnors svårigheter att hävda sig i den akademiska karriären.
2006-03-27