Webbfrågan
Utbildas det för många doktorer?

49% 8% 42%
Antalet svar:108
Nästa nummer
Den 27 mars

Polaråret fokuserar på klimatfrågan
Foto: Martin Jakobsson
Under det internationella polaråret kommer isbrytaren Oden (här i täten före isbrytaren Healy) att vara bas för ett flertal forskningsprojekt i Arktiska Ocean. Under 2008 planeras Oden vara bas för meteorologisk forskning i de centrala delarna av Arktiska oceanen.

Sverker Sörlin är ordförande i Sveriges kommitté för det internationella polaråret.

Foto: Björn Eriksson
Geologisk provtagning med kolvlod från isbrytaren Healy under expeditionen Beringia 2005.
Naturvetenskaplig forskning är en viktig del i det internationella polaråret. Men det handlar också om hur man ser på och använder polarområdena. Kommittén som ska ansvara för de svenska aktiviteterna under året har redan börjat sitt arbete.
Det internationella polaråret 2007-2008 invigs den första mars nästa år. Men redan nu har Sveriges kommitté för det internationella polaråret börjat sitt arbete.
– Vi måste vara särskilt energiska det närmaste halvåret, säger professor Sverker Sörlin, som är ordförande i kommittén.

Prioritet nummer ett är ett svenskt program som ska vara klart inom ett ”antal veckor”.
– Vi ska snabbt tala om vad vi vill göra.

Arv att förvalta

Internationella polaråret 2007-2008, IPY, pågår i två års tid.
– Det är en kraftsamling, en investering i att utveckla polarområdena, säger Sverker Sörlin.
Han hoppas att arbetet ska lämna avtryck.
Det har de tidigare polaråren gjort. Det första 1882-1883 blev starten för ett internationellt samarbete. Bland annat byggdes flera forskningsstationer i Arktis.

Det internationella geofysiska året 1957-1958, som räknas som ett polarår, resulterade i en överenskommelse om att Antarktis ska vara en forskningskontinent och inte en naturresursreserv.
– Vårt kommande polarår kan innebära ett liknande arv att lämna efter sig. En inte avlägsen tanke är att det kan handla om en mänsklig dimension, hur man ser på och använder dessa områden, förhoppningsvis på ett klokt och hållbar sätt.

Bredare inriktning än tidigare

Just detta är nytt i polaråret. Tidigare har det varit helt inriktat på naturvetenskaplig forskning. Nu handlar det också om att sprida kunskap om polarområdena och deras betydelse, samt lyfta fram frågor viktiga för området, som rättighetsfrågor och naturresursutvinning.

– När oljan blir dyrare blir också mer avlägsna och svårutvinnbara oljekällor intressanta, som i Barents hav och norr om Grönland. Antarktisområdet är en tummelplats för forskning och resursexploatering, kanske på bekostnad av regional utveckling. Det synsättet är inte accepterat någon annanstans i världen, säger Sverker Sörlin.

Klimatfrågan är störst

– Den största frågan är dock klimatfrågan. Polarområdena, med de stora isarna, är viktiga som klimatarkiv och regulatorer.

Vetenskapsrådet som ansvarar för den svenska planeringen har tillsatt en 24 personer stor nationell IPY-kommitté, som avspeglar den bredare inriktningen. Här finns representanter för forskning, statliga departement och verk, samer och muséer. 
2006-02-27