Webbfrågan
Utbildas det för många doktorer?

49% 8% 42%
Antalet svar:108
Nästa nummer
Den 27 mars

Universiteten satsar på biologi
Foto: Stefan Jansson/Umeå universitet
Biologi är populäraste ämnet bland årets Linnéansökningar.
Många natur- och teknikvetenskapliga forskningsmiljöer vill ha del av Linnéstödet.
Starkast är representationen av biologiforskare. Nästan alla universitet söker stöd för biologimiljöer.
Det finns en stark representation av naturvetenskap och teknik bland de ansökningar om Linnéstöd som kommit in till Vetenskapsrådet. 32 av totalt 106 ansökningar kommer från naturvetenskapliga forskningsmiljöer och 16 från teknikvetenskap.
(Hela listan finns här)

Det är ledningarna för de olika universiteten som väljer ut de grupper som får lämna in ansökan. En titt i ansökningslistan skulle alltså kunna säga en del om vad varje universitet vill satsa på. Men sådana slutsatser är svåra att dra. Man kan snarare se att universiteten fördelar möjligheterna rättvist över många områden.

Mycket biologi

Vissa trender går dock att urskilja – som att det generellt finns många biologimiljöer bland de natur- eller teknikvetenskapliga ansökningarna. Sex av de sju stora universiteten lyfter fram biologin. Mer än hälften, 18, av ansökningarna är ren biologi. Dessutom finns prefixet bio också i många av de andra ansökningarna.

Många av biologimiljöerna vill använda kunskapen om mikroorganismers, växters och djurs gener för nya landvinningar inom ekologi, etologi, botanik och neurologi. Flera av universiteten vill också samla resurser i nya biologiforskningscentra.

Även inom fysiken finns många ansökningar med biologiska frågeställningar. Gemensamt för de flesta fysikmiljöerna är materialrelaterad forskning. Kemimiljöerna är liksom matematikmiljöerna breda och täcker flera subdiscipliner inom ämnena.

Granskas nu

Nu är de 106 forskningsmiljöerna på väg in i granskningsprocessen. De ska först bedömas av internationella expertgranskare. Utifrån deras bedömningar ska sedan fem expertgrupper prioritera mellan ansökningarna.
Efter att dessa lämnat sitt yttrande ska en övergripande panel med sju personer besluta om vilka forskarmiljöer som beviljas stöd.

Det är 140 miljoner kronor som ska fördelas på olika miljöer med mellan fem och tio miljoner kronor per år i tio år. Enligt tidplanen ska de fatta sitt beslut senast den 30 juni.
2006-02-27