Webbfrågan
Utbildas det för många doktorer?

49% 8% 42%
Antalet svar:108
Nästa nummer
Den 27 mars

Högskolorna tar in färre doktorander
Foto: Kennet Ruona
Om fem år är det inte så här trångt i universitetshusets aula vid promotionen i Lund.

Foto: Ordform (grafik)
Vid nio av tio universitet har nyantagningen av forskarstuderande minskat sedan 2002. (Klicka på bilden för en större version.)

Foto: Ordform (grafik)
Andelen kvinnor som börjar forskarutbildning har ökat något de senaste fyra åren. (Klicka på bilden för en större version.)
Universitetens kärva ekonomi drabbar doktorandrekryteringen. Antalet nya doktorander vid de naturvetenskapliga och tekniska fakulteterna minskade kraftigt i fjol jämfört med tidigare år, visar en undersökning som gjorts av Tentakel.
Undersökningen, som bygger på uppgifter från tio tekniska och naturvetenskapliga fakulteter i landet, visar att nio av tio högskolor har dragit ner rejält på antagningen till doktorandutbildningen.

Den totala minskningen de senaste fyra åren är nästan 30 procent. Toppåret 2002 påbörjade 1559 forskarstuderande sin utbildning. Tre år senare var de bara 1108.

– Den nedåtgående kurvan är tankeväckande och borde tjäna som stimulans för att föra dialogen vidare om ansvaret för doktorandfinansieringen och forskarutbildningens dimensionering, säger Arne Johansson, huvudsekreterare vid Vetenskaprådet.

Pengarna räcker inte

Allra störst är neddragningarna i Uppsala och i Lund, där både universitets naturvetenskapliga fakultet och tekniska högskolan tagit in påtagligt färre nya doktorander. Antalet har nästan halverats. Det är framför allt det senaste året minskningen har varit påtaglig. Pengarna har helt enkelt inte räckt till.

– Vi har haft en kärv ekonomi. Institutionerna har fått minska kostnaderna där det märks snabbt, på nyanställningar. Det finns också en stark koppling till den externa finansieringen. Bara en marginell del av fakultetsanslagen går till lön för doktorander, säger Klas Malmqvist som är prorektor vid Lunds tekniska högskola.

Vid den naturvetenskaplig-tekniska fakulteten i Uppsala är det framförallt anslagen från externa bidragsgivare som har minskat, säger prodekanus Roland Roberts.
– De interna medlen till doktoranders forskning är öronmärkta och får inte användas till annat. Även de har dock minskat något eftersom vi inte har fått full kompensation för löneökningar, säger han.

Enligt Lena Gustafsson, prorektor vid Chalmers, är det största problemet att universiteten i allt högre grad måste ta av fakultetsanslagen för att komplettera den finansiering som fås från externa anslagsgivare.
– Detta resulterar i en minskad frihet att effektivt utnyttja våra medel. Det har i sin tur reducerat våra möjligheter att anta nya doktorander, säger hon.

Ny strategi

Bland de externa finansiärerna finns Stiftelsen för strategisk forskning, som delvis har ändrat inriktning för sin forskningsfinansiering. Stiftelsen hade tidigare forskarskolor som gav doktorander lön i fyra år. Nu stöttar man i stället starka forskningsmiljöer.

– Vi är en stor finansiär av doktorander men vi har varit större. Jämfört med tidigare har vår finansiering blivit mer inriktad på forskning än på doktorander, säger Björn Brandt som är vice vd i Strategiska stiftelsen.
– Vår årliga utbetalning är dessutom lägre än när den var som bäst år 2000. Då betalade vi ut en miljard. I fjol blev det 650 miljoner, säger Björn Brandt som dock tror att den tuffa arbetsmarknaden för disputerade naturvetare har en mer avgörande betydelse för att de nya doktoranderna blir färre.

Vetenskapsrådet är en annan extern finansiär. Enligt huvudsekreterare Arne Johansson, medför dess filosofi att forskarna själva styr. I den ordinarie ansökningsomgången stöder Vetenskapsrådet den bästa forskningen utifrån de ansökningar som kommer in. Genom sina val av forskningsområden styr forskarna själva trenderna vad gäller nya inriktningar, men de styr också hur mycket som ska gå till doktorander i sina ansökningar.

– Det hela är komplicerat system vars jämvikt flyttas av många olika faktorer. Den allt svagare basfinansieringen av forskningen vid universiteten är en sådan, säger han.

Större andel kvinnor

Alla trender i undersökningen är dock inte negativa. Andelen kvinnor har ökat något, från 31 procent 2002 till 35 procent 2005. Och bland de tio högskolorna finns en som går mot strömmen. Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet tog i fjol in fler doktorander än de tre föregående åren.
– Doktorander är mycket viktiga i verksamheten, men också vi bekymrar oss för ekonomin och kan komma att minska antagningen i framtiden. Nu finansieras vissa doktorander med utbildningsbidrag under viss tid vilket blir billigare, säger Stefan Nordlund, dekanus vid Naturvetenskapliga fakulteten.


Så här gjorde vi:
Vi ställde följande två frågor till tio tekniska högskolor och naturvetenskapliga fakulteter:
Hur många doktorander togs in åren 2005, 2004, 2003 och 2002?
Hur stor andel av dessa var kvinnor?

2006-02-27