Webbfrågan
Utbildas det för många doktorer?

49% 8% 42%
Antalet svar:108
Nästa nummer
Den 27 mars

Starka forskningsmiljöer tar pengar från annan forskning
Foto: LTH
Gunilla Jönson, rektor LTH.
Idag ser vi forskningen som en väsentlig motor i samhällets utveckling. Trots detta är regeringarna i de flesta länder inte längre huvudfinansiärer för universitetens och högskolornas forskning, även om de vet att en välutbildad befolkning är en nyckel till framtida välfärd.

De senaste åren har radikala förändringar skett inom forskningsfinansieringen. Forskningen på de tekniska högskolorna erhåller idag cirka 75 procent av sina resurser från externa källor. Denna finansiering har varit positiv. Högskolorna har utvecklats och skapat möjligheter för nya satsningar, välutbildade ingenjörer, doktorer etc. som bidrar till landets utveckling.  

Ökat krav på prioritering

Under senare år har dock alltfler röster höjts för att högskolor och universitet ska prioritera sin forskning. De externa källorna definierar då både direkt och indirekt de prioriterade forskningsområdena genom att bland annat satsa på starka forskningsmiljöer. Ett positivt mål med prioriteringarna är att eftersträva bästa resursutnyttjande.

Men en stark forskningsmiljö måste ständigt utvecklas. Trycket ökar på de akademiska ledarna att skapa förutsättningar till fortsatt excellens både avseende rekrytering av forskare och infrastruktur. Om några få områden prioriteras har universitetet inte råd med att dessa utvalda forskningsmiljöer misslyckas.

Ledningarna måste alltså ha en alltmer öppen och progressiv attityd avseende PR, personal, marknadsföring samt andra typer av finansiering etc. för att stödja miljöerna.  

Utveckla hög standard

Det är ingen tvekan om att universitetsledningarna samtidigt måste utveckla en hög standard på utbildning och övrig forskning för att attrahera de resurser som behövs för de starka miljöernas positionering i den internationella konkurrensen.

De ”fria” resurserna, idag främst fakultetsanslagen, blir då viktiga för att hantera situationen – en genomgående konkurrenskraftig forskning och utbildning – samtidigt som dessa anslag måste skapa möjlighet till nya satsningar utanför trenderna.

Fakultetsanslagen har varit i stort sett oförändrade sedan början av 1990-talet men de tillkommande externa resurserna har gjort det möjligt att möta samhällets ökade krav.

Fakultetsanslagen räcker inte till

Det har hittills varit möjligt att upprätthålla en forskning som stöd för all grundutbildning. På en teknisk högskola med ett mycket brett utbildningsuppdrag har en kombination av fakultetsanslag och grundutbildningsanslag kunnat hanteras. Men då nu krav ställs på motfinansiering till allt fler externa satsningar och specialsatsningar på starka forskningsmiljöer, så räcker fakultetsanslaget sällan till.

Frågan måste ställas: Hur ska vi kunna bedriva en bred grundutbildning baserad på forskning? Fakultetspengarna används ju till att stödja de starka forskningsmiljöerna, som endast stöder delar av grundutbildningen.
2006-01-30