Webbfrågan
Tycker du att den särskilda satsningen på starka forskningsmiljöer är bra?

14% 5% 81%
Antalet svar:100
Nästa nummer
Den 27 februari

Hur åldras vi framgångsrikt?
Foto: Anders Norderman
Linda Gunnarsson, Thomas Lindh och Sverker Lindblad diskuterade åldrandets konsekvenser med ordföranden Bengt Westerberg.

Foto: Anders Norderman
Brun Ulfhake, Thomas Lindh och Linda Gunnarsson.
Vi svenskar blir allt äldre. Men vilka blir konsekvenserna av att allt fler lever upp i höga åldrar?
Meningarna går isär om det är ett hot mot välfärden eller något som vi ska vara tacksamma för.
Om 20 år kommer 700 000 personer att vara över 80 år, jämfört med 100 000 åldringar i dag. Trenden med en allt äldre befolkning är gemensam för hela Västeuropa. Det mest extrema landet åldersmässigt i Europa är Italien, där barnafödandet är mycket lågt. Där kommer det att finnas 70 åldringar på 100 arbetande personer i mitten av 2000-talet.

I höstas bjöd Vetenskapsrådet in ett antal forskare från olika discipliner för en diskussion under temat åldrande. En av frågorna som diskuterades var om medicinsk teknik kan bidra till bättre behandlingsmetoder och ökad livskvalitet för de äldre.

"Vi vet inte hur livsstilen påverkar"

Dagen inleddes av ordföranden i Vetenskapsrådets styrelse, Bengt Westerberg, som själv börjar närma sig pensionsåldern.
– Hur man ska se på det här med att bli gammal beror mycket på hur de sista åren blir. De flesta av oss önskar att få vara friska hela tiden och på sin höjd drabbas en ”komprimerad sjuklighet” på slutet. Men vad vi inte vet är hur dagens livsstil med skräpmat och stillasittande jobb kommer att påverka framtidens pensionärer, sade Bengt Westerberg.

En som vet vad som händer när vi åldras är Brun Ulfhake, professor i anatomi, vid Karolinska institutet. Han började med att beskriva vad åldrandet egentligen är. I korthet drabbar det alla, innebär försämrade kroppsfunktioner och en ökad sannolikhet för att dö.

– Samtidigt finns det väldigt stora individuella skillnader i hur vi åldras. Så stora att vi numera kan prata om framgångsrikt och mindre framgångsrikt åldrande. Till exempel hur vi behåller vår muskelmassa och om våra nervceller lyckas kommunicera med varandra trots stigande ålder, sade Brun Ulfhake.

Ät mindre, motionera mer

Något piller för att hejda åldrandet trodde han inte på. Däremot på välkända råd som att motionerna mer och äta mindre. Men i slutändan är det vår arvsmassa som har störst betydelse för hur gamla vi blir. Även omständigheter i miljön kan förkorta vår potentiella ålder.

Thomas Lindh, professor i nationalekonomi, vid Institutet för framtidsstudier, menade att omfördelningen är det stora problemet med en allt äldre befolkning. Det vill säga hur vi ska omfördela resurser från dem som arbetar till dem som inte gör det.

– Frågan är om den arbetsföra befolkningen är beredd att göra det, särskilt som tillväxten kommer att gå ned när det är färre som jobbar. Å andra sidan kan man ju tycka att vår levnadsstandard är tillräcklig hög för att vi ska kunna dela med oss, sade Thomas Lindh.

Cancer vanligaste dödsorsaken

För personer under 60 år är cancer den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att hitta effektiva behandlingar mot cancer är således nödvändigt för att vi ska leva och vara friska upp i hög ålder. Linda Gunnarsson från Chalmers Tekniska Högskola har just inlett sitt forskningsarbete om nanopartiklar mot cancer. Forskningen kan få stor betydelse för diagnostik och behandling av cancertumörer.

– Genom att belysa nanopartiklar med infrarött ljus kan man komma djupt in i vävnaderna där tumören sitter. Tanken är att injicera partiklarna i tumören. De absorberar och koncentrerar ljuset så att det blir mycket varmt. Förhoppningsvis så varmt att tumören dör, sade Linda Gunnarsson.

Nano betyder egentligen dvärg och handlar om de allra minsta beståndsdelarna av en molekyl. En nanopartikel är en miljondels meter, det vill säga 1 000 gånger tunnare än ett hårstrå. Nano är något av ett modeord i dag. Främst för att dessa små ”dvärgar” har en mängd användningsområden.

Nanooptik i USA

– När man minskar storleken kan materialen tillföras nya egenskaper. Det jag använder mig av i min forskning är nanooptik, alltså vad som händer med de optiska egenskaperna när storleken minskas. En av knäckfrågorna är att tillverka partiklar som blir så effektiva som möjligt när det gäller att absorbera ljuset, säger Linda Gunnarsson.

USA är det land där man kommit längst med att använda nanooptik för cancerbehandling. Men enligt Linda Gunnarsson kan det dröja flera decennier innan metoden kan börja användas på patienter i Sverige.
– Jag befinner mig bara i startskedet av min forskning. Men det är viktigt för mig att min forskning blir till glädje och nytta för andra, inte enbart för mina forskarkolleger, säger Linda Gunnarsson.
2006-01-30