Webbfrågan
Tycker du att den särskilda satsningen på starka forskningsmiljöer är bra?

14% 5% 81%
Antalet svar:100
Nästa nummer
Den 27 februari

Forskare kritiska till nytt förslag om djurförsöksregler
Foto: IBL
Den 15 mars kommer en ny djurskyddsförordning. Frågan är hur formuleringarna ska se ut för att passa alla.
Många forskare inom biologi och medicin är oroliga för att det kan komma att bli svårare och krångligare att få göra djurförsök.
Regeringens samarbetspartier utnyttjade förra vårens budgetförhandlingar till att tvinga fram en rad utredningar om förändringar i regelverket.
En av dessa frågor är så kontroversiell att regeringen ännu inte blivit färdig med att formulera direktiv för utredningen: Ska allmänhet och djurrättsorganisationer ha rätt att överklaga ett tillstånd givet av en djurförsöksetisk nämnd? Flera miljöpartister har argumenterat för ett system som påminner om miljöprövningen. Det får många forskare att frukta att ständiga överklaganden kan fördröja och förhala beslut så att forskare får svårt att hänga med i den internationella konkurrensen.

Vilka regler ska få åsidosättas?

En annan fråga gäller de regler i Djurskyddsförordningen, som är tänkta att skydda husdjur och boskap, men som man bryter mot vid vissa djurförsök. Idag finns i förordningen en generell paragraf som säger att de djurförsöksetiska nämnderna får tillåta försök som innebär att man sätter andra regler i förordningen åt sidan. Regeringen har dock lovat sina samarbetspartier att denna paragraf ska ändras, så att den anger exakt vilka regler som ska få åsidosättas. Djurskyddsmyndigheten fick utreda frågan och lämnade i september 2005 ett förslag. Det har blivit utsatt för rejäl kritik från forskarvärlden, bland annat i Vetenskapsrådets remissvar.

Kritiken gäller främst Djurskyddsmyndighetens uppräkning av de paragrafer, från vilka undantag ska få göras:

Hormoner: Djurskyddsförordningen förbjuder att man ger djur hormoner eller andra ämnen som kan förändra djurens egenskaper (annat än för att bota eller förebygga sjukdom). En rad djurförsök bryter mot denna regel, inte minst tester av läkemedel. Ändå finns den inte med i uppräkningen. Djurskyddsmyndigheten har nämligen rätt att genom föreskrifter ge rätt till undantag från denna regel, och tänker göra detta för forskning. Vetenskapsrådet vill dock att en så viktig sak ska regleras i förordning, inte i föreskrift. Så att det krävs ett regeringsbeslut, inte bara ett myndighetsbeslut, för att ändra på det.

Avel: Förordningen förbjuder också avel som kan åstadkomma lidande för djuret eller påverka dess naturliga beteende. Vilket naturligtvis kan bli fallet när forskare avlar fram en ny musstam som lätt drabbas av en sjukdom man vill studera. Eller när forskare slår ut en viktig gen i en mus för att bättre förstå den genens roll. Vetenskapsrådet vill därför att även denna paragraf ska finnas med i uppräkningen. Djurskyddsmyndigheten menar dock att de just fått ett speciellt utredningsuppdrag kring avel, och att de inte vill föreslå något förrän den utredningen är gjord.

Elektrisk stimulering: Förordningen förbjuder slutligen elektrisk stimulering för att påverka djurens beteende. Något som bland annat sker i neurologisk forskning, bland annat kring demenssjukdomar. Djurskyddsmyndigheten föreslår att denna paragraf får förbigås vid ”biomedicinsk” forskning, och ger sedan en definition av detta begrepp som innefattar i stort sett all medicinsk och biologisk forskning. Många forskare oroar sig ändå för hur det begreppet kan komma att tolkas i framtiden. Vetenskapsrådet vill att formuleringen ändras till ”vetenskaplig forskning”.

Regeringen fattar sitt beslut om dessa undantag i djurskyddsförordningen under februari, och ändringarna ska träda i kraft den 15 mars.
2006-01-30