Webbfrågan
Tycker du att den särskilda satsningen på starka forskningsmiljöer är bra?

14% 5% 81%
Antalet svar:100
Nästa nummer
Den 27 februari

Hon är friad från fuskanklagelser
Foto: R. Allepus
Tatiana Makarova är glad att frias från fuskanklagelserna.

Foto: Tatiana Makarova
En fulleren dopad med väte skulle kunna fungera som en liten molekylär magnet.
Tatiana Makarova är nöjd.
Efter ett turbulent år med fuskanklagelser frias hon nu av Vetenskapsrådets oredlighetsgrupp.
Dessutom fick hon drygt två miljoner kronor för ytterligare forskning kring magnetiskt kol i höstens ansökningsomgång.
Fysikdocenten och rådsforskaren Tatiana Makarova skakade om fysikvärlden med sina uppgifter om att kol kan vara magnetiskt, publicerat i tidskriften Nature 2001 (vol 413, p 716).
Från att ha forskat i lugn och ro inom nanofysik och materialvetenskap vid institutionen för fysik, Umeå universitet, var hon plötsligt i hetluften.

Att kol i form av så kallade fullerener, fotbollsrunda molekyler med 60 kolatomer, kan bli magnetiska under vissa omständigheter var revolutionerande. Ett sådant material skulle kunna ge nya möjligheter för datalagring.

Många kritiker

Men många tvivlade på Tatiana Makarovas upptäckt och menade att järnföroreningar i proverna har gett kolet dess magnetiska effekt. Däribland var en av hennes kollegor i Umeå som hävdade att hon förvanskat data och medvetet misslett forskningssamhället.
Det är allvarliga anklagelser och resulterade i att Umeå universitet bad Vetenskapsrådet om hjälp att utreda fallet. Anmälan om ”misstanke om oredlighet i forskning” inkom i mars 2005.

Uppdraget att granska Tatiana Makarovas forskning gick till de båda professorerna Ann-Christine Albertsson, polymerteknik vid KTH, och Eleanor Campbell, atomfysik vid Göteborgs universitet.
De gick igenom publikationer och rådata samt intervjuade ett antal inblandade personer.

Inget medvetet fusk

I sin rapport konstaterar de att Tatiana Makarova inte har fuskat medvetet. Däremot kanske proverna hanterades ovarsamt i vissa skeden.

”The subject of intrinsic magnetism in carbon materials is a difficult one for many reasons. We are of the opinion that Dr. Makarova has genuinely attempted to come to an understanding of this phenomenon...", skriver de.

Proverna innehöll järn

Kolproverna visade sig innehålla järn, men granskarna har inte funnit några tecken på att Makarova i efterhand har försökt dölja dessa misstag.

– Jag är glad för rapporten och tacksam att utredarna förstår att jag inte handlat ohederligt, säger Tatiana Makarova.
– Nu kan jag arbeta normalt igen.

Trots att det var järnföroreningar som spökade i Naturerapporten, är hon övertygad om att kolbollarna ändå kan vara magnetiska.
– Det fanns järn i mina prover, men mycket mindre än vad som krävs för att ge utslag.

Hennes teori är att det krävs orenheter i fullerenproverna för att inducera magnetism, men inte nödvändigtvis av metaller. Andra främmande grundämnen, till exempel väte, skulle kunna spela samma roll. Det viktiga är att elektronernas spinn påverkas, menar hon.
– Det verkar som om rena fullerener aldrig kan ge magnetism.

Tatiana Makarova är en av Vetenskapsrådets drygt 75 rådsforskare.
I 2005 års ansökningsomgång tilldelades hon 675 000 kronor per år under tre år för ytterligare forskning kring magnetiskt kol.

Bättre stämning

Bertil Sundqvist, professor vid institutionen för fysik vid Umeå universitet, är också glad att Vetenskapsrådet konstaterar att det inte finns några inslag av ohederlighet.
– Nu är saken utagerad och stämningen på laboratoriet har förbättrats, säger han.


Fotnot: Se Utbildningsradions arbetar, i förra numret av Tentakel.
2006-01-30