Webbfrågan
Tycker du att den särskilda satsningen på starka forskningsmiljöer är bra?

14% 5% 81%
Antalet svar:100
Nästa nummer
Den 27 februari

10-i-topp-listan över de viktigaste upptäckterna
Svante Pääbo, Jesper Sollerman och Ove Nilsson rankas högt av Science.

Foto: C. Carreau/ESA (Grafik)
Så tros det ha sett hur när Huygens gick ner för landning på Saturnus måne Titan.

Källa: Nasa
Se den grafiska animationen som visar hur magnetaren SGR 1806-20 blixtrade till med gammastrålning 27 december 2004. (Klicka på bilden!)

Källa: Forskning och Framsteg
Lyssna på intervjun med Svante Pääbo, som ipod-radio från Forskning och Framsteg. (Klicka på bilden!)
Tidskriften Science listar varje år de tio bästa vetenskapliga upptäckterna.
I listan för 2005 finns flera svenska forskare med.
Svante Pääbo, Johan Hultin, Jesper Sollerman och Ove Nilsson. Det är några forskare som står bakom de genombrott som rankas högst av Science (Vol. 310. 23 december 2005). Kriterierna är djup betydelse för samhället och en vetenskaplig utveckling.

Här är 10-i-topp-listan över de viktigaste upptäckterna:

1)    Nya bevis för evolutionsteorin.
En rad upptäckter under året bekräftar evolutionen och ger nya aspekter som inte ens Charles Darwin kunde drömma om.
Kartläggningen av schimpansens arvsmassa visar att den överensstämmer med människans till 96 procent. Vissa delar stämmer överens till 99 procent.

Svenske Svante Pääbo, professor i evolutionär antropologi i Leipzig och gästprofessor i evolutionär genomforskning i Uppsala, är en av de som analyserat vilka gener som skiljer. (Lyssna på intervjun med honom.)

Kartläggningen av det dödliga influensaviruset som gav spanska sjukan 1918 kan ge svar på vad som gjorde just det viruset så dödsbringande. Svenskfödde Johan Hultin var den som skaffade lungvävnad med virus från en kvinna som dog i spanska sjukan. Hon hade legat begravd i permafrost i Alaska.

Tidskiftens val att toppa med evolutionen är också en kommentar till den senaste tidens heta debatt i USA om så kallad Intelligent Design, ID.

2)    Planetsafari
Under 2005 genomfördes expeditioner till eller på månen, Merkurius, Venus, Mars, Saturnus samt en komet och en asteroid. Höjdpunkten var Huygens landning på Saturnus största måne Titan. (Se bild.)

3)    Blomstrande forskning
Fler upptäckter kring mekanismerna bakom blomning har upptäckts. Ove Nilsson professor i växters reproduktionsbiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, har tillsammans med sina medarbetare Tao Huang, Henrik Böhlenius och Sven Eriksson identifierat en budbärarmolekyl som sätter igång bildandet av blomknoppar.

4)    Neutronstjärnornas vilda liv
En extremt kraftig puls av gammastrålning från Vintergatans mitt upptäcktes den 27 december 2004. Det visade sig vara en mycket kraftfull neutronstjärna, magnetaren SGR 1806-20. Under den första bråkdelen av en sekund av utbrottet strålade magnetaren ut lika mycket energi som solen avger på 250 000 år. (Se Nasa:s film.)

Under 2005 har också andra korta gammablixtar lokaliserats bortom vår galax. Dessa blixtar tycks uppkomma när neutronstjärnor kolliderar med varandra, eller med ett svart hål.

En neutronstjärna är ”liket” efter en stor stjärna som exploderat. Den är så tung att en tesked skulle väga en miljard ton.
Astronomen Jesper Sollerman vid Stockholms universitet var en av astronomerna bakom beskrivningen av gammablixtar.

5)    Kopplingar i hjärnan
Flera studier visade att sjukdomar som schizofreni, Tourettes syndrom och dyslexi har sitt ursprung i genetiska defekter som får hjärnans nervtrådar att kopplas felaktigt redan i fosterstadiet.

6)    Var kommer jorden egentligen från?
Forskare har upptäckt att det är skillnad mellan sten från jorden och sten från meteoriter. Förhållandet mellan olika isotoper stämmer inte överens. Så hur såg det egentligen ut när solsystemet föddes?

7)    Porträtt av en jonkanal
Det mest detaljerade molekylära bilden av en jonkanal togs under 2005. Kanalen fungerar som en port för kaliumjoner som transporteras in/ut ur celler. Dessa kanaler är livsviktiga för nerver och musklers funktion.
 
8)    Nya bevis för klimatförändringen
Höjd temperatur i haven, fler intensiva orkaner, krympande istäcke vid polerna och ändrat mönster hos flyttfåglarna. Allt fler vetenskapliga bevis för människans inverkan på den globala klimatförändringen har presenterats. Och allt fler lyssnar…

9)    Cellskapligt snack
Studier kring hur celler svarar på kemiska och miljömässiga signaler har ökat förståelsen av hur information sprids i kroppen. Bland annat har forskarna skapat en modell med nästan 8 000 kemiska signaler som är inblandade i det nätverk som leder till så kallad programmerad celldöd.

10)     ITER har fått ett hem
Kampen om fusionsreaktorn ITER (International Thermonuclear Experimental Reactor) är över. Det blev Frankrike, närmare bestämt Cadarache, som ska husera reaktorn som ska generera fusionsenergi. Bienvenu!

Källor: Science, DN
2006-01-30