Webbfrågan
Tror du att forskningsfusket har ökat?

57% 14% 27%
Antalet svar:88
Nästa nummer
Den 30 januari

Proteinforskare första kvinnan på gästprofessur
Foto: Princeton University
Proteinforskaren Jannette Carey är första kvinnan som får Tage Erlander-professuren.

Foto: Eva Barkeman
Arne Johansson, Vetenskapsrådet, installerar Jannette Carey i Lund.

Källa: Vetenskapsrådet
Klicka på filmsymbolen och se Jannette Carey berätta om laboratorielivet i Lund.
Muskler, ämnesomsättning, immunförsvar, olika sinnen…
Proteiner gästspelar överallt.
– Jag vill förstå funktionen på molekylnivå, säger proteinforskaren Jannette Carey som blivit årets Tage Erlander-professor.
Våra gener utgör koden för proteintillverkning. Det är sedan proteinerna som reglerar de flesta funktioner i kroppen.

– Alla proteiner agerar enligt fysikens lagar, tack och lov.  De molekylära interaktionerna driver biologin, säger amerikanskan Jannette Carey, 54.
– Jag vill förstå hur proteinerna kan kontrollera olika reaktioner så exakt.

Princeton-professor

Till vardags är hon professor i kemi vid Princeton University, men i år har hon fått Vetenskapsrådets Tage Erlander-professur. Det innebär att hon ska vara gästprofessor i Sverige under ett år, hos Sara Linse, professor i biofysikalisk kemi, vid Lunds universitet.

– Det är jätteroligt. Jag har känt henne halva mitt liv och vi har länge velat arbeta tillsammans, säger Sara Linse.

Proteiner är stora molekyler som består av en lång rad aminosyror av olika karaktär. Sammansättningen och strukturen avgör proteinets egenskaper. Proteinkedjan veckas efter hand ihop till en stabil tredimensionell form – som kan börja bryta ner maten vi äter, transportera syre i blodet eller skydda oss mot inkräktare som virus.

Återskapa proteinveckningen

Jannette Carey har studerat hur olika delar i ett protein samverkar internt, bland annat utifrån sin elektriska laddning eller vattenlöslighet.
 
Genom att dela upp proteinet trpR, ett protein som reglerar tillverkningen av aminosyran tryptofan, i sina fyra domäner har hon kunnat återskapa proteinveckningen. Med hjälp av så kallad NMR, kärnmagnetisk resonansspektroskopi, har hon analyserat molekylernas struktur.

Värdefull kunskap

Från början var målet att studera funktionen, men istället fick hennes forskargrupp information om hur proteinveckningen går till. Formen kan ändras efter hand, ibland efter att proteinet bundit till något. Proteinet kan också återta sin ursprungliga form, med vissa domäner utbytta.

Kunskapen är värdefull eftersom många sjukdomar, till exempel Alzheimer, Parkinson och galna ko-sjukan, beror just på att proteinveckningen blivit fel.

En vanlig proteinstruktur är så kallad beta grasp-veckning, där ett platt område omfamnar en spiralkedja.

–  Jag är ganska övertygad om att det är något speciellt med den typen av veckning. Kanske har den med RNA att göra, som en relikt från den ursprungliga RNA-världen i livets begynnelse, innan DNA uppstod. Kanske är ”beta grasp” modern till alla proteiner. Jag vill hitta bevis under min tid här i Sverige.

Smärtfri installation

Jannette Carey installerades officiellt som gästprofessor i Lund den 14 december.

– Will it hurt, skojade hon när Arne Johansson, huvudsekreterare på Vetenskapsrådets ämnesråd för Naturvetenskap och teknikvetenskap sa att det var det dags.

Det gjorde inte ont. Beviset är att den lilla filmsnutten här intill där hon berättar om vad hon ska göra i Lund. Och hur det går med svenska språket.

Namn: Jannette Carey
Yrke: Tage Erlander-professor vid Lunds universitet, professor i kemi vid Princeton University.
Ålder: 54 år.

2005-12-19