Webbfrågan
Tror du att forskningsfusket har ökat?

57% 14% 27%
Antalet svar:88
Nästa nummer
Den 30 januari

Bidrag stoppas till fuskande forskare
Foto: SPL/IBL
Fusk skadar förtroendet för forskning.
För första gången drar Vetenskapsrådet in bidrag till en forskare.
Orsaken är – forskningsfusk.
Oredlighetsgruppen får in allt fler anmälningar.
Den unge uppsalaforskaren beviljades pengar till en forskarassistentanställning inom biologi förra året. Men när beslutet var taget hävdade mannens handledare att hela ansökan var ett plagiat från en ansökan som handledaren själv hade lämnat in till NIH, National Institutes of Health, i USA tillsammans med en amerikansk kollega.

Utbetalningen stoppad

Vi kom fram till att det var plagiat. Utbetalningen lades på is redan under utredningen och har nu stoppats helt, säger Björn Thomasson, sekreterare i Vetenskapsrådets oredlighetsgrupp som utrett ärendet.

Uppsalaforskaren erkände att ansökan var i stort sett densamma, men menade att han själv varit med och skrivit texten till den aktuella NIH-ansökan.
Det är svårt att klarlägga vem som bearbetat vad. Vi står för den vetenskapliga granskningen, men vi måste vara observanta på om det ligger till exempel rivalitet bakom. Det kan alltid finnas personliga motsättningar bakom en konflikt, säger Björn Thomasson.

I det här fallet gjordes undersökningen parallellt med en granskning vid Uppsala universitet. Båda konstaterade plagiat.

Åtta ärenden

Vetenskapsrådets oredlighetsgrupp tillsattes 2002 men fick sitt första riktiga ärende 2004. Hittills har totalt åtta anmälningar kommit in, varav fem är under utredning just nu.
Oredlighet är den juridiska termen för forskningsfusk, men är ett vidare begrepp.
Oredlighet kan även innefatta slarv och ekonomisk misskötsel. Fusk förutsätter ju en avsikt, säger Björn Thomasson.

Oredlighetsgruppen består av fem personer, varav en jurist, en sekreterare och tre ämnesexperter inom medicin, natur- och teknikvetenskap respektive humaniora och samhällsvetenskap

Utreder åt  högskolor

Gruppen kan hjälpa universitet och högskolor att utreda misstänkt forskningsfusk. Men eftersom Vetenskapsrådet inte är en tillsynsmyndighet har gruppen normalt inget mandat att utreda på eget initiativ eller från enskilda forskare.
Det är en brist. Många forskare, särskilt yngre, drar sig kanske för att gå till rektorn och anmäla en kollega eftersom det kan slå tillbaka mot dem själva, säger Björn Thomasson.

Vetenskapsrådet har föreslagit regeringen att inrätta en instans som kan ta emot anmälningar om forskningsfusk från vem som helst. Denna instans ska vara fristående från universitetens verksamhet och skötas av till exempel Högskoleverket eller Vetenskapsrådet. Just nu är frågan under beredning.

Det är viktigt att utreda forskningsfusk. Det handlar dels om samhällets förtroende för forskning, men ännu allvarligare konsekvenser får det om manipulerade resultat används inom till exempel medicin.

Fuskanklagelser i media

Den senaste tiden har flera fall av misstänkt forskningsfusk cirkulerat i medierna:
•    Professor Christopher Gillberg har anmälts för forskningsfusk inom damp
•    Genusprofessor Tiina Rosenberg har anklagats för plagiat.
•    Tatiana Makarova, lektor i fysik, har anmälts för forskningsfusk kring upptäckten att kol kan vara magnetiskt.
•    Sociologiprofessor Eva Lundbergs forskning om våldssamma män och ritualmord på barn har ifrågasatts.

Dessutom har det skrivits mycket om Jan-Åke Gustafsson, professor inom bioteknologi, vars forskning, ledarskap och kopplingar mellan företag och landsting har granskats i ett stort antal artiklar i DN under senare tid.

Har det blivit vanligare med fusk inom forskningen?
Jag tror inte fusket har ökat, men man har blivit mer benägen att anmäla misstänkt fusk, säger Björn Thomasson.

Han menar dock att det allt kärvare ekonomiska läget inom forskning kanske skulle kunna locka en del att vilja manipulera data för att få önskat resultat, för att lättare kunna få forskningsbidrag och anställningar.

Risk att bli stämplad

Det är lika viktigt att utreda misstänkt forskningsfusk om misstanken är ogrundad som om den är grundad. Annars är det lätt att forskaren får en stämpel som påverkar hela den framtida verksamheten.

Tre av de åtta ärendena hittills har rört naturvetenskap och teknikvetenskap. Fallet med Uppsalaforskaren avslutades i oktober. De indragna medlen har fördelats till andra ansökningar.

– Det går inte att bete sig hur som helst. Vi är vaksamma mot plagiat och forskningsfusk. Det är mycket viktigt för forskningens förtroende att vi agerar i dessa frågor, säger Arne Johansson, huvudsekreterare för Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap.

Fotnot: På Vetenskapsrådets portal Codex kan du läsa om forskningsetiska riktlinjer.

2005-12-19