Webbfrågan
Tror du att forskningsfusket har ökat?

57% 14% 27%
Antalet svar:88
Nästa nummer
Den 30 januari

Kan ERC rädda europeisk forskning?
Foto: Montage
Georg Winckler, Michal Kleiber, Carl-Henrik Heldin och Raffaele Liberali.

Foto: Tommy Westberg
Uppsala universitet var värd för strategisnacket.
Hur ska universitet och högskolor i Europa finansiera sin forskning framöver och konkurrera med USA och Asien?
Frågan diskuterades på en europeisk konferens i Uppsala nyligen.
Den viktigaste plattformen för en gemensam strategi väntas bli det nya Europeiska forskningsrådet, ERC.
USA har bättre utfall på sin forskning än Europa – trots att Europa har fler universitet där forskning bedrivs (cirka 1000 mot cirka 300 i USA).

Det bekymrar Georg Winckler, ordförande i European University Association, EUA, som arrangerade konferensen vid Uppsala universitet i oktober.
Trots att den totala mängden publiceringar är ungefär den samma procentuellt, så har USA fler resultat i prestigefyllda tidskrifter och majoriteten av alla citeringar. Även Nobelprisen går till fler amerikaner (60 %) än européer.

Varför? Enligt Georg Winckler är det ytterst en organisationsfråga.
– USA har en bättre och mer flexibel forskningsfinansiering och är snabbare på att ta upp nya trender inom olika forskningsområden.

Gemensam strategi

På konferensen var nyckelorden för framgång hos europeiska forskare ”networking” och ”mobility” – samarbete och rörlighet. Det krävs en gemensam europeisk strategi och hoppet står till det nya Europeiska forskningsrådet, ERC, som är en del av EU:s sjunde ramprogram.

Första sammanträdet hölls i Bryssel den 18 oktober. Just nu håller man på att sätta upp de juridiska ramarna och hitta de operativa formerna.

– ERC ska vara fullt operativt 1 januari 2007, säger Michal Kleiber, grundaren av ERC:s vetenskapliga råd, och en av talarna på konferensen.

ERC ska öka kreativiteten

Europeiska forskningsrådet ska bestå av två delar, dels ett vetenskapligt råd med 22 ledamöter och dels en administrativ avdelning. Om ERC får sitt säte i Bryssel är ännu oklart.

Huvudlinjen är att ”öka kreativiteten” inom europeisk forskning.

– Hur vet vi inte än, det finns tusen sätt. Ska det vara grundforskning eller tillämpad forskning? Vilken sorts projekt ska stödjas? Ska medlen sökas av universiteten eller enskilda forskare? Ska vi satsa på ”wild cards”?

Marginiell men viktig effekt

Michal Kleiber, som också är forskningsminister i Polen, påpekar dock att ingen kan vara beroende av ERC. ERC utgör bara 5 procent av forskningsfinansieringen bland EU:s medlemsstater.
– Det är en marginell effekt, men mycket viktig, eftersom det handlar om att sätta en standard.

En intressant fråga är då hur ERC kommer att ställa sig till pengar från industrin i ett allt kärvare ekonomiskt läge för grundforskningen på universiteten.
– Jag är inte negativ till sådana pengar, men mina kolleger i rådet vill nog ha mer oberoende, säger Michal Kleiber och skrattar.

Den svenska ledamoten i ERC, Carl-Henrik Heldin, har tidigare i Tentakel poängterat vikten av kvalitet – att stödja högklassig europeisk forskning.

Uppsala bra exempel

Enligt Georg Winckler ligger industrin för långt från grundforskningen för att vara intressant.
– De unga kreativa forskarna med nya idéer finns på universiteten. Det är dem vi måste ta vara på, säger han och ger Uppsala universitet som ett bra exempel.

Uppsala har infört ett system där forskargrupperna får konkurrera om 5 procent av universitets statliga pengar. Syftet är att utveckla spetskompetens och skapa mer konkurrenskraftiga grupper, som en förberedelse för den europeiska konkurrensen med USA och Asien.

– Utrymmet för strategiska diskussioner inom universiteten måste öka, säger Bo Sundqvist, rektor vid Uppsala universitet, och menar att universitetens regelbundna strategier till regeringen har blivit mekanisk.

Stort behov

Samtidigt satsar inte universiteten alltid på excellens, utan tvingas ta olika demokratiska hänsyn, menar Georg Winckler.

Behovet av en gemensam policy för att göra europeisk forskning konkurrenskraftig är således stort. Nästa ERC-möte hålls i januari.

Men finns inte risken att EU:s medlemsländer skjuter över ansvaret för sin forskning på ERC och skär ner på sin egen forskningsbugdet?
– Det är naturligtvis upp till varje land att finansiera sin forskning, men EU:s finansiering bygger på nationell forskning. Alla länder förlorar på att inte stödja forskning, säger Raffaele Liberali, direktör på EU-kommissionens generaldirektorat för forskning, och en av talarna på konferensen om universitetens framtida forskningsfinansiering.
2005-12-19