Webbfrågan
Tror du att forskningsfusket har ökat?

57% 14% 27%
Antalet svar:88
Nästa nummer
Den 30 januari

Jämställdheten går framåt - men alldeles för sakta
Gunnel Gustafsson, bitr generaldirektör Vetenskapsrådet.
DEBATT
Alldeles färska siffror från SCB och Högskoleverket visar att varannan svensk doktorand nu är en kvinna. Nästan hälften (47 procent) av de 2 900 personer som började doktorera förra året var kvinnor.

För tio år sedan var inte ens var tionde professor en kvinna, idag är mer än var sjätte (16 procent) professor en kvinna. Det går alltså framåt med jämställdheten i forskarvärlden – men ändå alldeles, alldeles för sakta.

Ett tydligt exempel på detta är inlägget i förra numret av Tentakel från de tre avhoppade forskarna i Lund. De lämnar akademin i protest just mot den mansdominerade tjänstetillsättningen.

Sega maktstrukturer

Utan att veta hur det ser ut på deras institution eller närmare om bakgrunden till deras avhopp är det enkelt att konstatera att det finns ett motstånd när gamla maktstrukturer ställs mot nya utmaningar. Det är bara att erkänna att det finns både ett omedvetet och medvetet motstånd. Det här är sega maktstrukturer och universiteten är en slags spegel av det omgivande samhället.

Inte ens när det gäller Vetenskapsrådet, VR, har kvinnor riktigt samma möjlighet att få tjänster. Något mer än en tredjedel av alla sökande till tjänstefinansiering från VR är kvinnor. Men det är något färre än en tredjedel som faktiskt får tjänstefinansiering.

Hur ska man göra då för att öka jämställdheten?
Först och främst är vi många i forskningssystemet som gemensamt och uthålligt måste jobba med målsättningen att ge kvinnorna lika stora chanser som männen. De tre forskarna från Lund lämnar också konkreta förslag till bland annat Vetenskapsrådet. Av förslagen är några mer aktuella för VR än andra och annat är redan på gång:

•    Att arbeta mer aktivt med jämställdhetspolicy och medvetenhet – det vill säga att kontinuerligt se över representation i råd, kommittéer, ledningar och olika styrelser – det är något Vetenskapsrådet ständigt gör.  
•    Att ta fram en långsiktig forskningsstrategisk plan gemensam med andra aktörer – redan under arbete.
•    Att göra insatser tidigt i forskarkarriären betyder mycket – här ser vi just nu över strukturella stöd där syftet bland annat är att underlätta för småbarnsföräldrar.
•    Att få in kvinnor på nyckelpositioner – mycket angeläget, det kan gälla mer statustyngda gästprofessurer eller andra typer av tjänster
•    Att satsa på tjänster inom de områden där vi vet att det finns kvinnor kan vara ytterligare en åtgärd, liksom det mycket radikala förslag som ges – att ett kriterium för att få söka Linnéstöd ska vara att 30 procent av de sökande är kvinnor. Radikalt men utmanande!

Rapport om jämställdhet

Jag är från och med i år ny biträdande generaldirektör för Vetenskapsrådet och jag har höga ambitioner när det gäller jämställdheten. De kvinnor som söker till VR ska behandlas rättvist. För oss är det två saker som gäller, tålamod och – framförallt – att inte släppa taget. Vi kräver till exempel att alla bedömargrupper ska ha en rimlig könsfördelning, det vill säga att varken mäns eller kvinnors andel ska understiga 40 procent. Det är också mycket viktigt att alla ämnesråd aktivt arbetar med jämställdhetsfrågorna. Låt mig dock här självkritiskt konstatera att Vetenskapsrådet för närvarande inte har en jämställd ledningsstruktur. Till exempel är alla våra fem huvudsekreterare män.

Högaktuellt är dessutom en utvärdering av resultaten av det vi hittills gjort för att förbättra jämställdheten när pengar fördelas i VR:s olika ämnesråd. Här ingår bland annat en analys av kvinnornas möjligheter när de söker hos Vetenskapsrådet. Det hela blir en rapport som ska vara klar till årsskiftet. Säkert kommer det finnas anledning till både diskussion och förslag till åtgärder, liksom anledning att återkomma till lundaforskarnas förslag.
2005-11-21