Webbfrågan
Tror du att det går att bygga en kvantdator?

62% 3% 34%
Antalet svar:125
Nästa nummer
Den 19 december

Anna kan stanna i Sverige
Foto: Christian Balkenius
Anna Balkenius stannar i Sverige som postdok.

Foto: Misha Pfaff
Svärmarna använder både färg och doft för att hitta mat. Anna Balkenius ska undersöka var i hjärnan syn- och luktsinnet sitter.
Från och med i år ger Vetenskapsrådet bidrag till postdokanställningar i Sverige.
– Det betyder att jag slipper offra min familj. Alnarp ligger bara 20 minuter från där vi bor, säger Anna Balkenius som är en av dem som fått bidrag.
Huvudskälet 1 till Vetenskapsrådets nya bidragsform är att underlätta den akademiska karriären för unga kvinnor, som ofta har svårt att göra postdok utomlands av familjeskäl.

De tvååriga bidragen kan sökas inom samtliga vetenskapsområden och sökanden kan komma både från Sverige eller annat land.

I årets ansökningsomgång beviljades bidrag till 24 av de 440 sökanden, varav hälften till postdok inom natur- och teknikvetenskap, NT. Av de tolv bidragen till NT gick hälften till kvinnor. Tre av de tolv har disputerat i Sverige.

Tjänster dubbelt så dyra

Det är ungefär dubbelt så dyrt att bekosta en tjänst jämfört med stipendier. För forskaren innebär en tjänst dock förbättrade anställningsvillkor med bättre sociala förmåner, såväl under postdoktorperioden som efteråt. Detta och satsningen på de unga forskarna har gjort att Vetenskapsrådet nu bestämt sig för att öka resurstilldelningen till postdoktorer.

– Att jag får en tjänst i stället för ett stipendium innebär en större trygghet. Jag önskar att fler postdoktorer fick ha den här sociala tryggheten, säger Anna Balkenius.

Studerar svärmare

Hon disputerade tidigare i år vid institutionen för cell- och organismbiologi vid Lunds universitet. I sitt avhandlingsarbete studerade hon två typer av svärmare, en dagaktiv och en nattaktiv, för att ta reda på vilka strategier de använder sig av i sin jakt på föda.

Utgångshypotesen var att den dagaktiva svärmaren använder sig av synen för att leta föda och att den nattaktiva svärmaren, som letar mat i mörker, använder sig av doftsinnet. De beteendeexperiment Anna Balkenius gjorde visar dock att nattsvärmaren kan se färg även i mycket svag belysning. Slutsatsen i avhandlingen var att båda typerna av svärmare kan använda sig av färg och doft för att hitta nektar.

Nya bekämpningsmedel

På Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, som är världsledande på doftkodning i insektshjärna, kommer Anna Balkenius nu att fortsätta studera svärmarnas hjärnor för att se var i hjärnan syn- och luktsinnet sitter, och om det finns ett gemensamt centrum som både tolkar syn och lukt.

Kunskap om hur svärmarna fungerar kan vara till hjälp vid till exempel utveckling av alternativa metoder till bekämpningsmedel.

Fotnot 1 Ett förtydligande till artikeln med anledning av alla kommentarer: Skälen till den helt nya formen av bidrag till postdok i Sverige är egentligen två. Dels att underlätta för svenska doktorer att stanna i Sverige. Dels att få in utländska influenser till svensk forskning. I båda fallen är högsta vetenskaplig kvalitet avgörande.
2005-11-21