Webbfrågan
Tror du att det går att bygga en kvantdator?

62% 3% 34%
Antalet svar:125
Nästa nummer
Den 19 december

Så går ansöknings-processen till
Foto: Therese Häggström
Birger Schmitz.

Foto: Martin Testorf
Grafiken visar hela ansökningsprocessen (klicka på bilden för en större version).
Över 2 000 ansökningar om forskningsanslag kommer in till ämnesgruppen för naturvetenskap och teknik varje år. Det gäller att hitta de allra bästa forskarna och projekten med den högsta vetenskapliga kvalitén.
– Riktigt bra forskning förändrar på ett fundamentalt sätt vår världsbild, säger professor Birger Schmitz, ordförande i beredningsgruppen för geologi och geofysik.
Vetenskapsrådet har en mycket noggrann och kvalificerad bedömningsprocess för att kunna göra en rättvis värdering av alla ansökningar. Inom ämnesgruppen för naturvetenskap och teknik finns 21 beredningsgrupper inom olika ämnen, till exempel bioteknik, kemiteknik, teknisk fysik, cell- och molekylärbiologi, datavetenskap, matematik och subatomär fysik och astrofysik. Dessutom finns två specialare för industridoktorander respektive biologisk mångfald.

Konkurrensen om pengarna är stenhård och mellan 20 och 30 procent av ansökningarna brukar klara nålsögat.
– Det vore rimligt att vi åtminstone kunde finansiera 50 procent av ansökningarna. Men forskningsanslagen har skurits ned så mycket att det nästan är skandalöst, vilket i sin tur innebär att forskning av mycket bra kvalitet får avslag, säger Birger Schmitz.

Aktiva forskare

En viktig förutsättning för Vetenskapsrådets beredningsprocess är att ledamöterna i grupperna själva är aktiva forskare. Man strävar efter att hitta de främsta inom sitt område för att få en så kvalificerad och opartisk bedömning som möjligt.

Grundvalar för beredningsarbetet i övrigt är öppenhet, en gemensam betygsskala och regler som ska förhindra jäv.
– Eftersom vi själva är forskare förstår vi både ämnena och hur forskningsprocessen och det svenska forskarsamhället fungerar. En hög personlig integritet är också viktigt, säger Birger Schmitz.

Sista ansökningsdag för naturvetenskapliga och tekniska projekt nästa gång blir den 25 april 2006. Sedan dröjer det till november innan besked lämnas. Den långa beredningstiden beror bland annat på att beredningsgrupperna måste ha sommaren på sig för att hinna granska alla ansökningar.

Kvalitet och kvantitet

– Vi tittar främst på två saker: kvalitet och kvantitet. Hög kvalitet på forskningen är förstås viktigt, men också hur mycket en forskare producerar i form av till exempel artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Det kan vara en svår avvägning, säger Birger Schmitz.

– Ta en vetenskapsman som Copernicus som i stort sett bara publicerade en bok under hela sin livstid. Men ser man till kvalitet bidrog han om någon till att förändra vår världsbild när han placerade solen i solsystemets centrum.

Ett mer nutida exempel på nydanande forskning är insikten om att miljökatastrofer har varit avgörande för utvecklingen av livet på jorden. Före omkring 1980 trodde man att utvecklingen skett mer gradvis. På frågan om det kommer att finnas något revolutionerade i nästa ansökningsskörd vill Birger Schmitz inte svara.

– Om jag kunde svaret på det vore det inte nyskapande längre. Riktigt bra grundforskning överraskar, säger han.
2005-11-21