Webbfrågan
Tror du att det går att bygga en kvantdator?

62% 3% 34%
Antalet svar:125
Nästa nummer
Den 19 december

De fick mest pengar
Foto: Mujo Korach/IBL
Pengarna har gått till de allra bästa projekten som sållats fram.

80 procent går till projektbidrag. (Klicka på bilden för en större version.)
And the winner is…
Årets ansökningsomgång av bidrag från Vetenskapsrådet är klar.
Se tio-i-topplistan nedan över dem som fått mest bidrag från ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap.
Spänningen har säkert varit olidlig för många av de 2131 forskare inom naturvetenskap och teknikvetenskap som sökt pengar från Vetenskapsrådet i årets ansökningsomgång som blev klar 10 november.

544 ansökningar beviljades, vilket innebär att 25,5 procent fick bidrag. Det är fler än förra årets 21 procent. Huvudorsaken är att det fanns mer pengar att dela ut i år, tack vare regeringens nya satsningar på teknik- och klimatforskning i årets forskningsproposition.

40 miljoner mer i år

Totalt beslutades om nya forskningsbidrag på drygt en miljard kronor vid ämnesrådsmötet. 341 miljoner betalas ut 2006. (Dessutom har 25 stipendier beviljats för postdok utomlands och 12 helt nya bidrag för postdok i Sverige. Läs artikeln om postdoktorn Anna Balkenius.)

– Det är nästan 40 miljoner kronor mer än förra året vilket också syns i statistiken, säger Arne Johansson, huvudsekreterare för ämnesrådet.

– Trenden är att vi har kunnat ge en rejäl förstärkning till ett brett spektrum av teknikvetenskapliga projekt.

Stenhård konkurrens

Ändå är konkurrensen stenhård. Drygt 1 500 personer fick avslag på sina ansökningar.
– Hela listan med avslag är djupt sorglig, säger Birgitta Östlund, allmänrepresentant i ämnesrådet.

De som söker pengar från Vetenskapsrådet är ofta mycket välmeriterade.
– Kvaliteten på ansökningarna har varit mycket hög, och i stort sett alla vore värda bidrag, säger Barbara Cannon, professor i fysiologi vid Stockholms universitet och ledamot i ämnesrådet.

Enligt Holger Rootzén, professor i matematisk statistik och ledamot i ämnesrådet, handlar det ibland bara om formuleringar.
– Många ”världsstjärnor” missar pengar för att de trampat lite snett i projektbeskrivningen.

Mest projektbidrag

Den stora andelen av årets ansökningsomgång, 80 procent, går till projektbidrag. Resten går till forskarassistenttjänster och en liten del till medeldyr utrustning och industridoktorander. (Se grafiken ovan.)

Det största projektbidraget går till Per Delsing som får sammanlagt 8,5 miljoner kronor över de kommande tre åren. (Läs artikeln om hans forskning.)
På tio-i-topplistan nedan finns två kvinnor, på delad fjärde plats. Förra året hamnade den första kvinnan på tolfte plats.

Tio-i-topplistan (totalt beviljade bidrag över en tre- eller fyraårperiod)

1) Per Delsing, Chalmers tekniska högskola
    8,5 miljoner kronor (projektbidr), 3 år       

2) Bertil Halle, Lunds universitet
    5, 71 miljoner kronor (projektbidr), 3 år   

3) Sune Svanberg, Lunds universitet
    5,27 miljoner kronor (projektbidr), 3  år 

4) Daniel Daley, Stockholms universitet   
    4,8 miljoner kronor (fo-ass), 4 år               

    Anders Götherström, Uppsala universitet
    4,8 miljoner kronor (fo-ass), 4 år                   

    Helen Nilsson-Sköld, KVA   
    4,8 miljoner kronor (fo-ass), 4 år                   

    Annika Pohl, Uppsala universitet
    4,8 miljoner kronor (fo-ass), 4 år     
               
5) Joakim Andréasson, Chalmers tekniska högskola
    4,72 miljoner kronor (fo-ass), 4 år           

6) Björgvin Hjörvarsson, Uppsala universitet   
    4,59 miljoner kronor (projektbidr), 3 år    

7) Torsten Åkesson, Lunds universitet
    4,45 miljoner kronor (projektbidr), 3 år      

8) Roland Mathieu, KTH
    4,45 miljoner kronor (fo-ass), 4 år            

9) Ulf Helmersson, Linköpings universitet  
    4,35 miljoner kronor (projektbidr), 3 år     

10) Hjalmar Laudon, SLU
    4,32 miljoner kronor (fo-ass), 4 år           

Drygt 540 personer har nu sin forskning tryggad några år framöver. Medelbeloppet ligger på 627 000 kronor per år, medan det sökta årsbeloppet låg på i snitt 1 197 000 kronor.

Kvalitetsstämpel

Vetenskapsrådets mål är att höja medelbidragsnivån, vilket innebär att färre kan få pengar.
– Framstående forskare ska kunna få rejäla bidrag, inte bara en schablonsumma på 600 000-1 000 000 kronor. Vi ska stödja den bästa grundforskningen med ordentliga medel och bedöma strikt efter kvalitet, säger Arne Johansson.

– Ansökningsprocessen är mycket noggrann och medel från Vetenskapsrådet innebär också en viktig kvalitetsstämpel för forskaren.
2005-11-21