Webbfrågan
Har du någon gång funderat på att hoppa av den akademiska karriären på grund av diskriminering?

31% 1% 66%
Antalet svar:180

Livlig debatt om överskottet på doktorer
Foto: Kennet Ruona
Doktorspromotion i Lund. Förra året tog 2 740 personer doktorsexamen i Sverige. Men många har svårt att hitta jobb. Andelen som får anställning som forskarassistent inom sex år har minskat från 22 procent (examen 1985) till 14 procent (examen 1997).
Från och med i år reser Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap på ”fakultetsturné” för att skapa dialog med forskarna.
Vid premiären på Uppsala universitet den 19 september debatterades bland annat den stora mängden disputerade forskare.
Arbetslösheten är hög och risken är att forskarassistenttjänster bara skjuter problemet på framtiden.
– Vi har en överdimensionerad forskarutbildning. Även om industrin ökar sitt behov av doktorer med en faktor fem, finns det ändå en stor överproduktion, sa professor Jan-Otto Carlsson, vice rektor och dekanus för teknisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala.
Han vill gärna se särskilda resurser för forskarassistenter från Vetenskapsrådet, VR, för att disputerade forskare ska få en chans att starta egna självständiga forskargrupper.

Anders Tunlid, professor i mikrobiologisk ekologi vid Lunds universitet och ledamot i VR:s ämnesråd, undrade om Vetenskapsrådet ska fortsätta sin stora satsning på att finansiera tjänster för forskarassistenter när bara en liten andel av dem kan hoppas på en akademisk karriär.
– Det finns för lite pengar och för många personer i systemet. Problemet att få in dessa personer i en karriär på universiteten är kvar efter fyra år, sa han.

Mycket projektanställningar

Arne Johansson, huvudsekreterare på Vetenskapsrådets ämnesråd för natuvetenskap och teknikvetenskap, höll med om att långsiktigheten saknas och vill gärna se att universiteten tar ansvar för sina anställda och tillhandahåller tjänster.

Ansvarsfrågan för de forskarutbildade bollades fram och tillbaka under debatten.
Någon påpekade att konkurrenskraftiga forskare ibland överges av universiteten för att man räknar med att VR ska ge dem pengar.

Många forskare får bara projektanställningar.
– Projektanställningarna har ökat enormt vid svenska universitet. Många blandar sin akademiska karriär med näringslivet, sa Jan-Otto Carlsson.
Det kan innebära en positiv korsbefruktning men samtidigt sker det på bekostnad av anställningstryggheten.

"Doktoranderna är kärnan"

Den politiska tanken att disputerade forskare skulle sugas upp av näringslivet har inte hållit. Därmed blir marknaden för doktorer självreglerande. Intresset för doktorandutbildningar har minskat kraftigt det senaste året.

– Doktoranderna är kärnan i forskningsverksamheten. Minskar forskarutbildningen dramatiskt måste de ersättas på annat sätt, sa Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet.

Även Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, oroar sig för återväxten:
– Det kommer att bli ett akut problem om några år när seniora forskare försvinner ut i en enorm pensionspuckel. Då kommer vi att behöva de unga forskare som vi nu riskerar att tappa beroende på den besvärliga ekonomin.

"Ökad trend att anställa doktorer"

Arne Johansson ansåg att man kanske underskattar behovet av doktorer inom industrin.
– Det finns en ökad trend att anställa doktorer, vilket troligen blir mer accentuerat i framtidens näringsliv – och kanske även i statsförvaltningen. Allt fler doktorer måste hitta sin framtida karriär utanför det akademiska systemet.

Många funderingar och åsikter om forskarnas situation bubblade fram under ytan.  
– Det var kul att Vetenskaprådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap kunde komma hit. Det har saknats en dialog om de strukturella problemen inom forskarutbildningen och den fortsatta karriären, sammanfattade Olga Botner, professor i experimentell elementarpartikelfysik vid Uppsala universitet.
2005-10-18