Webbfrågan
Har du någon gång funderat på att hoppa av den akademiska karriären på grund av diskriminering?

31% 1% 66%
Antalet svar:180

Svalbard ger svar om klimatförändringen
Foto: Mika Kalakoski
Veijo Pohjola till höger med kollegorna Paula Kankaanpää och John Moore från Artic Centre, Rovaniemi, framför Kinnvika forskningsstation på Nordaustlandet, Svalbard.

Foto: Veijo Pohjola
Murchinsonfjorden leder in i viken vid Kinnvika forskningsstation som byggdes 1957.
Den gamla övergivna forskningsstationen Kinnvika på östra Svalbard ska väckas till liv igen under Internationella polaråret 2007-2008.
Åtminstone om Veijo Pohjola, docent vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, får som han vill.
Han är glaciolog och svensk vetenskaplig koordinator för projektet, som är ett nordiskt initiativ. Redan ingår omkring hundra forskare från ett 15-tal länder.

Målet med Kinnvika-projektet är att stärka den arktiska forskningen och samarbetet mellan de nordiska länderna.
Under polaråret kommer många mätningar att göras, från atmosfärforskning till berggrundsgeologi.
– Det skulle ge en fantastisk täckning av Arktis. De övriga forskningsstationerna på Svalbard – Longyearbyen, Ny Ålesund och Hornsund – ligger på södra och västra delen, säger han.

Nära Nordpolen

Kinnvika etablerar därmed en tillfällig forskningsstation i det numera obevakade nordöstra hörnet av Svalbard.
Kinnvika ligger på 80:e breddgraden och utgör den nordligaste skandinaviska delen av Europa, bara 100 mil från Nordpolen. Stationen som byggdes 1957 består av nio träbyggnader och är delvis byggnadsminnesmärkt.

I mitten av september kom Veijo Pohjola hem från en 12-dagars rekognosceringsexpedition på Svalbard.
– Tyvärr hade det börjat mögla i byggnaderna, men det går att renovera. Vi har fått grönt ljus från Svalbard, men vi behöver pengar och support från nationella och internationella forskningsråd.

Studera klimatförändringen

Bland det viktigaste är att studera klimatförändringen och dess effekt på biologiska och geovetenskapliga system.
– Vi kommer bland annat att undersöka glaciärerna och ta iskärnor ur de stora iskalotterna. Iskärnorna fungerar som klimatarkiv.

Iskemin avslöjar varifrån luftmassorna har kommit, och om det till exempel har varit vulkanutbrott eller utsläpp av miljögifter under olika tidsperioder. Genom att titta på syreisotoper i isen kan man räkna ut hur temperaturförhållandena varierat från år till år genom historien.

Glaciärerna har smält

Men att temperaturen stigit bara de senaste åren är tydligt.
– När vi åkte upp längs Spetsbergens västra kust med båt hade all snö på glaciärerna från föregående år smält bort. Normalt sett borde en del av föregående vinters snö finnas kvar på de högre delarna av glaciärerna. Under 2000-talet har somrarna på Svalbard varit ovanligt varma. Någonting är på gång om man tittar på ett perspektiv på hundra år. Men det kan ha varit lika varmt under början av medeltiden när vikingarna koloniserade Grönland, säger Veijo Pohjola.
2005-10-18